Mårdbrink skriver att " ....människor vill gärna ha möjlighet att äga sitt boende". Förvisso är det så! Jag äger själv mitt boende i Partille tillsammans med min man och är mycket nöjd med detta. Vidare kan man läsa att S "tar ifrån dem [Partillebor] möjligheten att äga sitt boende, när fler och fler ska tvingas in i hyresrätter för att S vill det". Nu är det väl ändå så att det är ganska lätt ordnat att köpa ett boende i Partille, även utan att Partillebo ombildar hyresrätter?

Mitt tips för den köpsugne är att gå in på Hemnet eller kontakta en mäklare. Det bör inte ta många veckor att hitta något lämpligt. Problemet är ju vad den ska göra som INTE har ekonomiska möjligheter att köpa sin bostad. Och de är ju rätt många. Alltså helt vanliga, skötsamma och hårt arbetande människor.

Det sistnämnda påpekar jag, eftersom Jonas M framhåller att "med lite mer bostadsrätter blir det bättre och tryggare för de boende i området".

Man behöver ju inte vara kriminell bara för att man saknar ekonomiska resurser, tänker jag. Som exempel på en sådan vanlig, skötsam och hårt arbetande person vill jag nämna en mig närstående trebarnspappa. Heltidsarbetande och skötsam utan vare sig skulder eller andra andra anmärkningar i bagaget. Han har nu stått i kö hos Partillebo i sju år för att få en trerumslägenhet till sig och barnen. Sju år! Och han är inte "framme" i kön ännu, hittills inga erbjudanden. För varje omvandling från hyresrätter till bostadsrätter som Partillebo gör, förlängs kötiden ytterligare för dem som inte har de ekonomiska förutsättningarna att köpa. Är det verkligen en bra utveckling?

Anna Runinge

Anna Runinge