Den genomsnittliga prisökningen i landet ligger på 10,9 procent. I vissa kommuner går det betydligt snabbare: Åmål toppar listan med en höjning på drygt 50 procent, följt av Vänersborg (+20 procent) och Stenungsund (+14,6 procent).

– De kraftiga och oförutsägbara höjningarna slår hårt mot både hushåll och fastighetsägare. Det riskerar att driva upp boendekostnaderna och bromsa byggandet av nya bostäder, säger Petra Ohldin Lampinen, näringspolitiskt ansvarig på Fastighetsägarna i Västra Götaland.

I Partille höjs VA-taxan med 9,9 procent under 2025 – något under det nationella snittet. För en genomsnittlig lägenhet innebär det en årlig kostnad på 6 445 kronor, vilket placerar kommunen på plats 110 av landets 290 kommuner.

Enligt Malin Bugaj, VA-chef vid Partille kommuns samhällsbyggnadskontor, finns flera konkreta orsaker till att taxan justeras uppåt.

– De största anledningarna till att taxan höjdes inför 2025 är att priset på dricksvatten från Göteborg har ökat, samtidigt som vi har högre kostnader för underhåll och åtgärder i ledningsnätet. Dessutom har behovet av tekniska konsulter vuxit, och även räntekostnaderna har stigit, förklarar hon.

Trots ökade kostnader har Partille lyckats hålla nere prishöjningen jämfört med många andra kommuner i länet.

– En av våra styrkor är att vi är en relativt liten kommun till ytan men med många invånare som är anslutna till det kommunala nätet. Det ger en bättre fördelning av kostnaderna. Vi arbetar också långsiktigt med åtgärdsplaner och jämför kontinuerligt olika alternativ för att hålla nere kostnaderna, säger Malin Bugaj.

När det gäller öppenhet kring hur VA-avgifterna används menar hon att kommunen försöker vara tydlig.

– Vi informerar främst via kommunens hemsida och genom den politiska uppföljningen, säger hon.

Samtidigt planerar kommunen för framtida investeringar för att stärka både drift och hållbarhet.

– En av våra större investeringar, som nu är i utredningsskedet, handlar om att förbättra processen på vattenverket. Målet är att sänka driftkostnaderna, öka robustheten och minska behovet av inköp av dricksvatten. Dessutom planeras stora investeringar på Gryaab, vilket kommer påverka taxan framåt, berättar Malin Bugaj.

Jämfört med grannkommunerna ligger Partille fortsatt relativt bra till:

    •    Lerum höjer med 25 procent till 7 390 kronor per år.

    •    Alingsås höjer med 20,9 procent till 9 209 kronor.

    •    Härryda lämnar sin taxa oförändrad på 8 373 kronor.

– Skillnaderna mellan kommunerna är stora och ibland svårbegripliga. Det behövs större transparens i hur pengarna används och vilka investeringar som är nödvändiga, säger Petra Ohldin Lampinen.

De senaste tio åren har VA-taxorna stigit betydligt snabbare än inflationen i majoriteten av Sveriges kommuner. I landets dyraste kommun, Trosa, kostar vatten och avlopp nu över 14 000 kronor per år, medan den billigaste, Fagersta, ligger på cirka 3 100 kronor – en skillnad på över 300 procent.

Bakom de generella prishöjningarna ligger stora investeringsbehov, eftersatt underhåll och ökade krav på robusta system i takt med klimatförändringarna.

– Ett fungerande VA-nät är avgörande för både beredskap och klimatanpassning. Men kostnaderna måste fördelas rättvist över tid. Dagens fastighetsägare kan inte ensamma bära notan för årtionden av eftersatt underhåll, säger Petra Ohldin Lampinen.

Denny Bågenholm

denny.bagenholm@lokalpressen.se