– Hoppet är det sista som överger en, säger läraren Helena Granath, som arbetat på Trollängsskolan i flera år.

Hon beskriver en trygg och stabil arbetsplats där både personal och elever trivs.

– Vi har hög måluppfyllelse, lugna och trygga elever och väldigt låg personalomsättning. Det finns flera i personalstyrkan som har jobbat här i många år, och det säger ju något om hur bra arbetsmiljön är.

Tillsammans med kollegan Louise Fjällström, lärare i fritidshem, har personalen precis skickat ett brev till grundskolenämnden där man ber dem tänka om kring vilken skolpolitik man ska bedriva i Göteborgs stad.

– Vi har barn som inte mått bra på större skolor, men som blommar ut här. De blir sedda. Det är lugnt, tryggt och familjärt. I längden tror vi att små skolor sparar pengar för samhället, eftersom barnen får en bra start, säger Fjällström.

Förslaget innebär att Trollängsskolans elever ska spridas till Askimsskolan och Hovåsskolan.

– Det är synd att man splittrar en välfungerande personalgrupp. Vi jobbar väldigt bra ihop och har gjort det länge. Det finns en anda här som man inte bara kan flytta på, säger Granath.

Sissel Eskjebjerg är förälder till en sjuårig pojke som började i första klass den här höstterminen på Trollängsskolan. Hon reagerar starkt på planerna.

– Det var inte oväntat, men det är ändå bedrövligt. Tjänstemännen tittar på siffror, men missar helt vad som gör en skola bra, säger hon.

Eskjebjerg är inne på samma spår som Granath och Fjällström – Trollängsskolans elever presterar mycket väl – pojkarna till hade till och med högre betyg än flickorna i årskurs sex, något hon menar är ovanligt.

– Det visar att lärarna lyckas skapa en trygg miljö där alla barn kan utvecklas. Det borde vara en förebild, inte en skola som läggs ner, säger hon.

Familjen bor bara hundra meter från skolan.

– Vår son promenerar dit själv. Det är en trygghet för oss alla. Om skolan stängs får han flytta till Askimsskolan, vilket gör stor skillnad i vardagen, vet inte riktigt hur vi skulle få ihop det? Särskilt om Askims , då blir det 4,5 kilometer längre väg till skolan, säger Sissel.

Både skolpersonal och föräldrar menar att det i grunden om politik.

– Det här är inte bara en ekonomisk fråga. Det handlar om vilken sorts skola vi vill ha i Göteborg. Vill vi ha stora, anonyma skolenheter, eller små där barnen blir sedda? frågar sig Helena Granath.

Eskjebjerg håller med.

– Jag växte upp i Angered, hade Trollängsskolan legat i Angered, och haft samma goda resultat så hade den lyfts fram som ett föredöme. Men eftersom den ligger i Askim, där många familjer har det gott ställt, så får vi inte alls samma gehör. Det känns orättvist, säger hon.

Hon hoppas att politikerna i grundskolenämnden ska ta detta i beaktning innan beslutet fattas den 18 november. Föräldrar har bjudit in till öppet möte om Trollängsskolans framtid den 4 november, även ansvariga politiker har bjudits in.

– Det är fortfarande möjligt att påverka. Vi har engagerade föräldrar och en fantastisk personal. Vi tänker inte ge upp utan kamp, säger Eskjebjerg.

Aron Mikael Sik

aron.mikael.sik@lokalpressen.se