Att börja gymnasiet i en ny stad, där man inte känner någon, kan vara en utmaning. Men för Lerumsbon Anton blev det starten på tre år fyllda av nya vänner och lärorika studier:

– Jag var först inne på fordon och transport, men mamma, som är specialistsjuksköterska och ambulansförare, tipsade om vård och omsorg. Jag är social och gillar att hjälpa människor, och det är en stor del i omsorgen, säger han.

Han beskriver sig som pålitlig, glad och entusiastisk – egenskaper som passade väl in på programmet i Alingsås. Till en början kände Anton ingen i klassen, och han berättar att det kändes ovant:

– Vi hade inte samma intressen. Jag älskar fotboll, men det gjorde ingen annan. Men vi lärde känna varandra, hängde efter skolan och litade mer och mer på varandra. Nu känns det som en självklar gemenskap.

Praktikperioderna har varit en viktig del av utbildningen.

– Det bästa är känslan efter en dag på praktiken – att man har gjort skillnad. Jag har trivts särskilt bra på äldreboenden och har lärt mig mycket om alla olika delar inom vården: LSS, psykiatri, sjukhus och omsorgsboenden.

Snart är det dags för studentveckan och utspringet – något Anton sett fram emot länge.

– Jag är överlycklig. Vi börjar med champagnefrukost i klassen, sedan lunch med lärarna och samling i aulan. Efter utspringet blir det flakåkning tillsammans med barn- och fritidsprogrammet, som vi delade hemvist med. På kvällen firar jag först hemma, och sen vidare till en kompis och Grand Hotel för studentfest.

Efter studenten väntar sommarjobb på äldreboendet Höjdenhemmet i Lerum, och förhoppningen är att hitta en lägenhet tillsammans med sin flickvän som han också träffade på programmet. Men drömmarna sträcker sig längre än så.

– Jag vill ha en trygg vardag, en familj, ett stabilt boende och ekonomisk trygghet. Att kunna känna mig nöjd – det är det viktigaste.

Han säger att han känner sig mer redo för vuxenlivet nu än när han började gymnasiet.

– Jag har mognat mycket och lärt mig ta tag i saker. Det kunde jag inte alls i grundskolan, men nu har det vänt.

När han blickar tillbaka på sina tre år i Alingsås är det med värme.

– Jag kommer att sakna både klassen och lärarna. Det kommer att vara jobbigt att behöva lämna dem. De har varit en del av mitt liv i tre år nu. Det är nog det som kommer att kännas mest – att lämna dem.

Matilda Falk

matilda.falk@lokalpressen.se