Den nyskrivna musikalen handlar om Alfred Nobel, uppfinnaren av dynamiten och grundaren av Nobelpriset, men är samtidigt så mycket mer. Den berättar om människan bakom uppfinningarna, om idéer, möten och drömmar – och om en påhittad andra “Alfred”, en fiktiv berättarröst som för tittaren genom Europas järnvägsnät i slutet av 1800-talet.

Föreställningen spelades upp veckan före påsklovet. Repetitionsarbetet hade då pågått under lång tid – för vissa ända sedan i höstas.

– Vi började jobba med musikalen redan efter sommaren, berättar Mona Qvil Bengtsson, lärare på Anpassad gymnasieskola. Då handlade det om att bygga upp berättelsen, diskutera idéer och prova olika scener. De sista veckorna innan premiären repeterade vi nästan varje dag på stora scenen.

Samarbetet mellan skolformerna var centralt för projektet. Förutom elever från Anpassad gymnasieskola och Estetiska programmet deltog även några tidigare gymnasieelever som nu studerar på Lärvux.

– Det är ett möte mellan olika världar, säger Alicia Kron från Estetprogrammet. Vi estetare kom in lite senare i processen, men vi togs emot med öppna armar. Det har varit jätteroligt att få jobba med nya människor, lära känna varandra och skapa något tillsammans. Jag tror vi alla har växt av det här.

Musiken i föreställningen är specialskriven av lärarna Marcus Svensson och Malene Julander. Tillsammans med elever har de arbetat fram ett musikaliskt uttryck som både speglar tiden Alfred Nobel levde i och samtidigt tilltalar en modern publik.

– Det är vår helt egna produktion, säger Mona. Marcus och Malene har gjort ett fantastiskt jobb med låtarna – det är starka melodier och texter som verkligen förhöjer upplevelsen.

Max Salaris, en av musikerna i bandet, spelade bas under föreställningen. Han berättar att han inte kände sig särskilt nervös inför premiären:

– Det är mest kul att spela. Jag var lite nervös förra året, men inte nu. Vi har repat i några veckor och det har gått bra. Ibland spelar jag elgitarr också, men basen är nog viktigast i just den här föreställningen.

Temat Alfred Nobel växte fram genom undervisningen, där både fakta och fantasi fick utrymme.

– Vi har jobbat med Alfred Nobel i skolan, berättar Isadora Nyman. Det är så spännande att lära sig om honom – att han bodde i Ryssland, reste runt i Europa och hade så många idéer. I musikalen finns också en fiktiv Alfred som för berättelsen framåt, vilket gör det extra kul och lite magiskt.

Föreställningen hade ett tydligt formspråk med färgstarka kostymer, genomtänkt scenografi och många visuella detaljer. En särskild detalj som väckte publikens nyfikenhet var de pälsar som användes i vissa scener.

– Nej, vi har inte köpt dem, skrattar Mona. Vi lånar och återanvänder mycket. Det handlar om att vara kreativ även bakom scenen.

För många av eleverna har musikalen varit mer än bara ett skolarbete. Det har blivit en upplevelse som stärker både självkänsla och gemenskap.

– Jag pendlar hit varje dag från Torslanda, säger Alicia Kron. Det tar nästan en timme, men det är värt varenda minut. Jag älskar den här skolan. Det är en så god stämning här, man känner sig sedd och välkommen. Den här typen av projekt gör att man växer – både som person och som grupp.

Nervositet då? Jo, lite grann – men mest av allt handlade det om förväntan.

– Jag blir mest nervös efteråt, säger Isadora med ett leende. När det är över, då skakar jag. Men man ska vara lite nervös, det hör till.

– Nervositet kan vara bra så länge den inte tar över, fyller Alicia i. Den får en att skärpa sig, att vara fokuserad

Denny Bågenholm

denny.bagenholm@lokalpressen.se