Vintern är över i Backa. Överallt ses träden åter kläs i ljust grön nyans och vitsippor breder ut sig överallt där de kommer åt. I denna idyll står ett vitt hus med gröna knutar och snickarglädje. Lärje Albogård är hjärtebarnet för Backa hembygdsförening, och här råder det full aktivitet denna onsdag i mitten av april.

– Vi är här nästan jämnt och arbetar ständigt med att förvalta huset så att det inte förfaller. Det är ett gäng väldigt goa människor som kommer hit och hjälps åt med allt som behövs göras, och den sociala biten är likaså otroligt viktig, säger Margaretha Johansson, aktiv medlem i Backa hembygdsförening.

Backa hembygdsförening startade 1954, men efter ett år med bristande ekonomi gick föreningen i graven. Men likt en fågel fenix återuppstod hembygdsföreningen år 1978 och har sedan dess verkat för att bevara svunna tider och dess historia.

En person som varit en del av föreningen sedan 1980 är Kaj Lindblad. I 45 år har han engagerat sig i bevarandet av Backas historia.

– Vi började utan någonting när vi bildade föreningen, men fick till oss en del av Trulsegården, men det gällde enbart ladugården och den såg bedrövlig ut. Men vi restaurerade den till viss del invändigt fram till att vi fick det här huset vi är i nu, Lärje Albogård, berättar Kaj. Han fortsätter:

– Detta hus skulle rivas för att det skulle göras en stor trafikapparat här, men då hade Gunnel Hillefors, som då var vår ordförande, en hel del kontakter, där det till slut förhandlades fram till att vi fick den här gården helt gratis. Kommunen tyckte inte att huset var någonting värt i och med att det var en rivningskåk. Och sedan dess har vi hyrt marken som vi nu är på.

Det var på 1990-talet som Backa hembygdsförening rent praktiskt intog Lärje Albogård och restaureringen påbörjades. Vid övertagandet var huset fallfärdigt och låg som under en slöja, utan bjälklag, det läckte in vatten och saknade till och med ett säkert golv att gå på. Men annat är det nu. Utvändigt liknar huset som taget ur den mest gammalsvenska idyllen. Men även invändigt har tidens vingslag fått slå för att vara en del av det historiska bevarandet.

– Jag brinner väldigt mycket för att ge tillbaka något till allt som föreningen får, i arbetstid, arbetskraft och arbetskunskap. Det här gänget som är här sitter på så mycket kunskap. Därför kan vi hjälpas åt med allt som krävs för att förvalta huset och se till att det hålls i ett gott skick, säger Margaretha.

– Vi är ungefär 15 personer som träffas här varje onsdag. Det är goa människor, vi är överens och jobbar smidigt med varandra och respekterar varandras kompetensområden. Vi är allt några sega gubbar och tanter som aldrig ger upp, säger Kaj Lindblad och skrattar.

På husets övervåning möts man av bruksföremål från förr. Ullsaxar, smörkärnor, en frörepa för linberedning och rostiga vägskyltar är bara några av de skatter som visas. Lite längre in på övervåningen står även en matsal med kakelugn och tidsenligt porslin dukat för middag. Det är nästan att man kan se en familj från 1900-talets början i periferin i de olika rummen. Och inte mindre kan man höra kunskapstörstande barn från den lilla skolsalen längst in till höger från allrummet.

– De som startade föreningen förstod vikten av att ta hand om det sista av det gamla samhället. Saker började att försvinna, och detsamma gäller berättelser, som började att dö ut med sin tid, men vi gör vad vi kan för att bibehålla det som är en historia från vårt närområde, säger Margaretha Johansson, som ägnar mycket tid till att skriva böcker i hembygdsföreningens anda.

– Vi har nästan alltid en ny bok på gång. Just nu håller jag på med en bok om hur Backa utvecklats från 1900-talets början fram till 2025. Det är ett enormt arbete som är väldigt svårt. Det handlar mycket om att söka i gamla arkiv, så varje bok tar några år att få ihop, men det är samtidigt väldigt roligt, säger Margaretha.

Att sköta om ett gammalt hus är en utmaning i sig, men en av de största utmaningarna för Backa hembygdsförening är att värva nya medlemmar.

– Vi som är här är av ett äldre klientel, kan man säga, skrattar Margaretha.

– Det är en utmaning att hitta nya medlemmar. Många tycker att det vi gör är viktigt och spännande, men det är få som har tid att engagera sig. Folk har så mycket med jobb, familj och aktiviteter, så det finns inte så mycket tid över för annat. Det måste ju finnas tid för återhämtning också, resonerar Kaj och Margaretha.

– Samtidigt går folk miste om så mycket. Det är svårflörtat, säger Kaj.

Backa hembygdsförening är minst sagt en aktiv förening. De anordnar två gårdscaféer varje termin, erbjuder quiz, föredrag och utflykter för sina medlemmar. Dessutom erbjuds folk närproducerade granar inför julen av föreningens egna medlemmar.

– Sedan hyrs gården ut upp till 80 gånger per år för anordnande av minnesstunder efter begravningar och till alla sorters olika kalas. Det är mycket uppskattat och har alltid skötts snyggt av de som hyrt gården, säger Margaretha.

Näst på tur i föreningens agenda är en gemensam dag tillsammans med föreningen Ladan på Backa västergård, samt Backa bibliotek. Eventet anordnas på Ladan i Backa västergård och är den 18 maj. Här kommer Backa hembygdsförening att delta för att berätta om föreningens arbete, visa bilder och föra samtal med besökare.

– Det är ett bra tillfälle för att berätta om vårt arbete och hur viktigt det är att bevara vårt kulturarv. Vi ser mycket fram emot att träffa alla där och då, och hoppas att några vill besöka även oss, säger Kaj.

Helena Fredriksson

helena.fredriksson@lokalpressen.se