Karlsbron

Det här reportaget utger sig absolut inte för att ha koll på hemliga turistställen, för här blir det kända platser för nästan hela korunan... Och är man bara där en helg hinner man inte så mycket mer heller. Men att vara i Prag utan att gå över magnifika Karlsbron är hur som helst som att vara i Paris utan att beskåda Eiffeltornet, det går helt enkelt inte.

Den bilfria bron är byggd 1357 och det finns ett 30-tal fantastiska helgonskulpturer att spana in, om man lyckas stå stilla i turisthorden. För det här är inte ett byggnadsverk för personer med fobi för folksamlingar.

Den som vill köpa allehanda krimskrams är däremot på rätt ställe, och om ni undrar vart alla karikatyrtecknare tagit vägen så är det här de håller till.

Klementinum

Dan Browns senaste bok “Den yttersta hemligheten” utspelar sig i Prag och är helt okej faktiskt om man gillar deckare med gåtor och symbolpussel. Vill man ha en tyngre litterär dos kan man läsa Franz Kafka som har både statyer, gator, minnesplatser och museer i staden.

Föredrar du däremot att titta på böckers utsidor så finns det (minst) två fantastiska bibliotek att besöka: Klementinum och Strahovklostret. Tyvärr fick man bara stå och knô i en dörröppning på båda ställena. För jag hade annars gärna velat lägga mig på golvet i en timme och bara titta upp i taket på de fantastiska utsmyckningarna och freskerna. Kanske just därför de har avspärrningar?

Prag är en stad med många underbara innertak. Spontant tänker jag att den fajtas i toppen med Florens och Vatikanstaten. Undvik förresten: The infinity book tower, det gjorde jag. Oerhört lång kö till vad som sägs vara en turistfälla. Det var nog den enda turistfällan jag undvek förresten.

Nummer ett på fällelistan är för övrigt astronomiska uret. Man måste dock se det, så säger lagen, men bered er på att bli besvikna på "skådespelet".

Pragborgen

Världens största slottskomplex har mycket av allt: Katedraler, basilikor, kyrkor, kaféer och slott. Och den gulliga "Gyllene gatan" med allehanda krypin och utställningar: Om bland annat vapen, rustningar och tortyrkammare.

Franz Kafka bodde där en gång i tiden – i ett av de små husen alltså, inte i tortyrkammaren. Trevliga småshoppar finns också. Jag köpte till exempel en riktigt bra penna där som jag hoppas aldrig tar slut för då måste jag åka tillbaka och köpa en ny. Det vore i och för sig ett trevligt återseende. För jag hann tyvärr inte läsa på ALLA intressanta skyltar.

För turister som gillar gammal historia (och även innertak) är Pragborgen helt rätt område. Intresserar man sig för nyare historia, som Pragvåren 1968, så finns det massa monument och museer runtom i staden. Ett tips förresten är att förboka sevärdheterna i förväg. Mycket är dock gratis, som att bara gå runt och beskåda arkitektoniska pärlor. Jag antar att jag inte får Mark Isitt efter mig med omdömet att det är en väldigt vacker och välbevarad stad.

Robotar

Svenskan har bidragit med ombudsman och smörgåsbord till den internationella språkparlören. Tjeckiens största bidrag är pilsner och robot. Pilsnern kommer vi till snart... så vi fortsätter raskt med ordet robot som myntades i tjeckoslovakiska 1920-talspjäsen “R.U.R.” där begreppet robota var en benämning på tvångsarbetande trälar. Pjäsen blev populär och spreds vidare, precis som ordet.

Om man inte kan få nog av robotar/droider kan man leta upp R2-D2-statyn och därefter besöka Robotic Bar. Där arbetar två trälar... f'låt industrirobotar som blandar drinkar. En liten besvikelse dock att servitören var en människa – eller jag hoppas i alla fall att det var en cyborg.

Den som gillar maskiner kan även spana in den svinlånga rulltrappan (87 meter) vid tjusiga tunnelbanestationen Náměstí Míru med en höjdskillnad på 43,5 meter.

Pilsner

Tjeckien är ölsorten pilsnerns hemland – från staden Plzeň. Det är tjeckerna väldigt stolta över. Pilsner Urquell har en restaurang i centrala Prag, men däremot hittade jag inget bryggeri i huvudstaden. Det har däremot Staropramen, främst känd för sin lager, där man kan få guidade turer och ölprovningar.

Mittemot Staropramens högkvarter fanns det förresten ett “Beer Spa” där man kunde bada i öl. Det kändes dock lite som “alkoholmissbruk”, om ni förstår ordvitsen, och som en grej som främst uppskattas av lokalbefolkningen då tjecker är det folk som dricker mest öl per capita i världen. Kanske ingår ölbadandet i den statistiken?

Som belöning till alla som nått hela vägen hit så avslutar jag med ett viktigt meddelande för allmänheten: En stor stark (0,4 liter) kostade överkomliga 30-35 kronor ute på stan. För tips på lokala och goda maträtter hänvisar jag till andra guider och kunnigare personer. Jag är ju som ni märkt mest expert på innertak.

Jonas Bengtsson

jonas.bengtsson@lokalpressen.se