Skintebo fast i återvinningsfrågan – måste hitta lösning
Skintebo samfällighetsförening behöver ordna fastighetsnära sopsortering för omkring 800 hushåll när nya regler träder i kraft vid årsskiftet. Men föreningens förslag på återvinningsskåp har stött på hinder hos kommunen. Nu hoppas båda parter hitta en lösning.
Det har blivit en fråga som kräver både tid, pengar och samordning för Skintebo samfällighetsförening. När kraven på fastighetsnära insamling av förpackningar införs den 1 januari 2027 behöver föreningen ordna nya sorteringsmöjligheter i området.
I dag finns en gemensam återvinningsstation vid Nordic Wellness, men den uppfyller inte kraven på närhet till bostäderna. Styrelsen har därför arbetat med ett förslag om nio sorteringsplatser, en vid varje parkeringshus i området.
– Vi ska komma med förslag hela tiden på hur vi kan lösa det. Men de förslag vi har kommit med har de nekat till. Nu måste vi få hjälp att hitta en väg framåt, säger Stuart Sharp, ordförande i samfällighetsföreningen.
Stig Carlström ansvarar för återvinningsprojektet. Ett av förslagen är att placera återvinningsskåp på gräsytor mellan parkeringshusen och vägarna. Men enligt gällande stadsplan får marken inte bebyggas utan vidare.
Föreningen har även undersökt andra alternativ, bland annat att sänka vägbanan under vissa broar för att möjliggöra underjordiska behållare. Det skulle dock kräva mer omfattande arbeten. Även möjligheten att bygga större återvinningshus på färre platser har diskuterats.
– Man glömmer bort att Skintebo är som en mindre stad. Det är en jättelogistik bakom allt vi gör. Det här kräver planering, säger Stig Carlström.
Föreningen uppskattar att en lösning kan kosta omkring fem miljoner kronor. Samtidigt behöver arbetet komma i gång i god tid för att lösningen ska kunna genomföras. Styrelsen räknar inte med att allt ska vara klart till årsskiftet, men hoppas kunna få en lösning på plats under 2027.
Johan Hagsgård, enhetschef på stadsbyggnadsförvaltningen, betonar att föreningen inte har fått något formellt avslag. Förvaltningen vill först undersöka alternativen och bedöma vilken lösning som passar bäst.
– Vi behöver få till ett möte där de kan förklara hur de har tänkt. Vi kanske också behöver åka ut och titta på plats tillsammans. Deras första idé kan mycket väl vara den bästa, men det behöver vi undersöka, säger han.
Enligt Hagsgård är regelverken inte helt anpassade till varandra. Många radhusområden byggdes under en tid då sophanteringen organiserades på andra sätt än i dag. Stadsbyggnadsförvaltningen vill därför fortsätta dialogen med föreningen och involvera kretslopp och vatten i arbetet.
För Stuart Sharp är det viktigt att staden nu hjälper till att föra processen framåt.
– De två förvaltningarna måste börja prata med varandra och komma med en lösning. När de har kommit så långt kan vi i föreningen ta ställning till hur vi ska finansiera det och vilka andra projekt vi i så fall måste prioritera bort.
Följ oss på sociala medier:
Din enda lokaltidning som kommer på papper och är helt GRATIS!
Lokalpressen, på webben, i brevlådan och sociala medier.
