42 femtonåringar strömmar ut från församlingshemmet nedanför Stora Lundby kyrka i Gråbo. Vårsolen gassar och de kisar mot fotografen, som instruerar dem att ställa sig i flera rader för att alla ska få plats i bild.

Medan konfirmanderna sedan springer in för att hämta varsin ostfralla berättar Ólafur Jón Magnússon, präst i Stora Lundby-Östad pastorat, om vad han tror ligger bakom att allt fler väljer att konfirmera sig.

– Det finns nog många förklaringar. Teologiskt sett är det väl Gud som jobbar här, men det handlar också om omvärldsläget. Det är oroliga tider.

Han tror också att en förklaring kan vara att många unga i dag har ganska liten kunskap om kristen tro och kyrkan i allmänhet – och därför inte heller bär med sig samma förutfattade meningar som tidigare generationer kanske gjort.

– Nu handlar det mer om en genuin nyfikenhet på vad det faktiskt är, säger han.

Samtidigt märks det tydligt att beslutet att konfirmera sig oftare kommer från ungdomarna själva snarare än från familjetraditioner eller förväntningar hemifrån.

– Många kommer inte från kristna hem på samma sätt som förr. Det här är i högre grad deras eget val och beror inte lika mycket på tradition längre, säger han.

Han tror också att intresset sprider sig mellan ungdomarna.

– Det blir lite ringar på vattnet. Man ser att kompisar börjar prata om konfirmation eller väljer att gå, och då väcks nyfikenheten hos andra också, säger Ólafur Jón Magnússon.

En del av ungdomarna har inte döpts som barn och eftersom konfirmationen är en bekräftelse av dopet måste dopet ske inför konfirmationsdagen. I januari döptes åtta av Stora Lundbys konfirmander.

Mellan 2022 och 2024 steg antalet konfirmander i Sverige med drygt 16 procent och trenden fortsätter uppåt – även i Lerums kommun, som i år har totalt 133 konfirmander fördelade på tre församlingar.

Det är inte bara i Stora Lundby-Östad pastorat som konfirmationstrenden märks. Även i Lerums församling har intresset ökat stadigt de senaste åren – från 30 konfirmander år 2023 till 47 i år. En liknande utveckling syns i Skallsjö församling, där antalet konfirmander under samma period har ökat från 30 till 44.

Vad är det då som lockar, enligt ungdomarna själva?

För Alve Vartiainen kändes det som ett naturligt steg.

– Jag var redan troende innan, så jag ville bekräfta det genom konfirmationen.

Han kommer inte från en kristen familj.

– Det är mycket som händer i världen som man tänker på, och då hittade jag en del svar här.

För Edvin Mattsson handlade det mer om en tradition i släkten.

– Jag hade sett mina andra släktingar konfirmera sig när jag varit på deras ceremonier, så då blev jag också intresserad.

Enya Kontio gick med dels för att kompisarna gjorde det, dels av nyfikenhet på kristendomen.

– Jag ville hitta mig själv, lära mig mer om kristendomen och försöka hitta någon sorts tro.

Gemenskapen i kyrkan är, menar de, en stor anledning till att de valt att fortsätta med konfirmationen.

– Vi kommer från olika skolor och har lärt känna varandra här. Det är en plats där man känner sig välkommen, säger Linni Rustad.

Joel Rutberg nickar instämmande:

– I början trodde jag att jag skulle vara blyg på gudstjänsterna, men man kände sig direkt välkommen och som en del av det.

Ungdomarna blev förvånade över hur många som besöker gudstjänsterna varje söndag. Det var inget de hade tänkt på tidigare.

I pingst stundar konfirmationsgudstjänsten och även om ungdomarna ser fram emot både ceremonin och det långa sommarlovet, kommer de att sakna gemenskapen i kyrkan.

– Man kommer ju att sakna träffarna. Även om vi kommer att träffas igen blir det ju inte på samma sätt, säger Elsa Simonsson.

Johanna Roos

johanna.roos@lokalpressen.se