Avfallsföretaget Samgräv har nu ansökt hos mark- och miljödomstolen om en ny deponi i Upplo. Det är domstolen, inte Alingsås kommun, som fattar beslutet. Men det betyder inte att kommunen eller vi politiker ska stå tysta vid sidan.

Nästa generations vatten, miljö och hälsa får inte äventyras. Ansökan omfattar 3,5 miljoner ton avfall, varav upp till 700 000 ton farligt avfall. Det finns tungt vägande miljö- och hälsoskäl som måste prövas mycket noggrant. Vi vill därför att kommunen ser över vilka formella möjligheter som finns att agera och tydligt bevakar Bjärkebornas intressen genom hela processen. Det finns också en motsägelse som måste tas på allvar. Samgräv kopplar behovet bland annat till bygg- och infrastrukturprojekt i Göteborgsregionen. Anläggningen ska kunna ta emot förorenade schakt-, bygg- och muddermassor.

Parallellt pågår processer för att Mjörn ska kunna utgöra reservvattentäkt för Lerum och Göteborg. Samtidigt ska renat vatten från deponin släppas ut i Lobäcken, som rinner till Anten och vidare mot Mjörn. PFAS borde ha lärt oss att vara ödmjuka inför vad vi inte vet. Ämnen som tidigare användes brett har senare visat sig få mycket långvariga konsekvenser för människor och miljö. Vad blir nästa PFAS? Vi ska inte föregripa mark- och miljödomstolens prövning.

Men när det handlar om stora mängder farligt avfall i ett känsligt område, med koppling till ett vattensystem som samtidigt ska säkras för framtidens dricksvatten, måste miljön och människors hälsa väga tyngre än intresset av att etablera en deponi just här. Därför vill vi att Alingsås kommun använder de formella möjligheter som finns för att agera och säkerställer att miljön, människors hälsa och Bjärkebornas intressen väger tungt genom hela processen.

Anton César (S), vice ordförande kommunstyrelsen, Alingsås kommun. Sebastian Aronsson (S), vice ordförande bygg- och miljönämnden Alingsås kommun