Efter att ha övertagit sin fars verksamhet blev han en av stadens mer inflytelserika borgare. Med intressen som skytte, schack och musik engagerade han sig i den lokala skarpskytterörelsen och tog initiativ till bildandet av en ny schackklubb. Som medlem i Alingsås Musiksällskap och senare även i Harmoniska sällskapet lade han ner både tid och själ i musiken.

Bruno var även aktiv i stadens styrelsearbete och satte sin prägel på Alingsås i egenskap av både rådman och senare ledamot i stadsfullmäktige.

Garverifabrikör, amatörmusiker och Alingsås första bygdefotograf – August Bruno var en nyfiken man som också kom att intressera sig för fotokonsten.

– Fotografierna är väldigt betydelsefulla för vår kunskap om hur det såg ut förr, hur man levde och hur man bodde. August Bruno gick runt på stadens gator och fotograferade, ofta tillsammans med sina vänner eller sin son, som syns på bilderna, berättar Monica von Brömsen, samlingsintendent.

Hon förklarar hur möjligheterna att fotografera förändrades med 1880-talets nya teknik:

– Anledningen till att han kunde vara så flitig ute i stan var att man hade uppfunnit torrplåtar. Tidigare behövde fotograferna preparera plåtarna på plats, ta bilden direkt och framkalla genast. Nu kunde Bruno köpa färdigpreparerade plåtar och fotografera mer fritt. På gården på Drottninggatan hade han ett mörkrum, men det syns inte på just den här bilden, säger Monica von Brömsen och visar ett fotografi från Brunos gård – som fortfarande finns kvar i dag.

Förutom ett omfattande arkivmaterial om släkten Bruno i Alingsås museums samlingar finns även ett hundratal glasplåtar bevarade med Brunos originalbilder. Bruno anses vara en av stadens första amatörfotografer, och genom hans bilder över staden och den kringliggande landsbygden får man en unik inblick i Alingsås under det sena 1800-talet.

Matilda Falk

matilda.falk@lokalpressen.se