"Tre varv motsols" av Per Faxneld 

Per Faxneld är professor i religionsvetenskap och specialist på ockulta läror. Han har tidigare skrivit faktaböcker och en novellsamling och detta är hans första roman. Man kan säga att hans yrke och specialistområden skiner igenom i handlingen.

Boken utspelar sig 1929. Edda, en företagsam ung kvinna med sömnproblem, arbetar med folkminnesuppteckningar på Landsmålsarkivet i Uppsala. Som enda kvinna på kontoret drömmer hon om att få något stort och viktigt på sitt bord, något som visar att hon är minst lika kompetent som sina manliga kollegor. Och så kommer det till slut på posten, det hon väntat på. Ett brev från en lantbrukare i Jämtland, som påstår sig ha en svartkonstbok från 1600-talet i sin ägo. Edda packar genast för en resa norrut. I packningen lägger hon, för säkerhets skull, en revolver. Ganska snart visar det sig att hon inte är den enda som har ögonen på svartkonstboken. Och den där revolvern har hon inte packat i onödan. 

Tipsare: Matilda Cederqvist, Lerums bibliotek

"Doften, när de rörde sig genom porsriset" av Birgitta Lillpers

En vacker kortroman om livet i Orsa på sent 1700-tal. Huvudperson är Matslofva Erik Olsson, och hans hustru Karin. Matslofva är döv, och också ett par av barnen är döva, de kommunicerar med tal och tecken, men lever ändå i en värld lite vid sidan av de andras. Matslofva är en mycket skicklig träsnidare och Lillpers skildrar hans kärlek till träet och hans förmåga att snida och tälja både bruksföremål och vackra ting. Romanen ger en gripande och mycket levande bild av deras liv, med fattigdom och hårt arbete men också glädje och kärlek. 

I ett kort efterord förstår man att Matslofva funnits i verkligheten, och att Birgitta Lillpers sett eller ärvt träföremål av hans hand, och därefter diktat om hans liv. En fin roman har det verkligen blivit!

Tipsare: Elin Boardy, Lerums bibliotek

"Pojken med nallen – de gömda barnen och kampen som förändrade Sverige" av Michael Verdicchio

Detta kan vara en av de viktigaste böckerna jag läst i år. Michael Verdicchio arbetar som journalist på Göteborgs-Posten. Han har också arbetat i flera år som personlig assistent åt en medelålders man, Ola. Boken börjar med Olas begravning 2020 då Michael får kontakt med Olas pappa Åke. Åke har en berättelse han vill att Michael ska ta del av som vän och som journalist. Berättelsen om kampen för att barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning skulle få ett liv utanför vårdinstitutioner och rätt till bland annat skolgång och en bra fritid. 

Verdicchio forskar också i institutionen Stretered. Genom journalutdrag och intervjuer får vi en inblick i vardagen där. Det är hemskt att tänka att det inte var så länge sedan som föräldrar kunde tvingas lämna ifrån sig sina barn till en plats som var mer förvaring än vård. 

Boken pendlar skickligt mellan ett större samhällsperspektiv och enstaka personer. I slutet av boken knyter författaren an till nuet och funktionsrättsrörelsens larm om att det blir allt svårare att få assistans och stöd. Han skriver bland annat: ”Ett samhälle som bara erkänner människors rätt att överleva, men inte leva fullt ut, är inte ett samhälle för alla.”

Tipsare: Anna-Klara Aronsson, Lerums bibliotek

Redaktionen

redaktionen@lokalpressen.se