Skadorna är inte alltid lindriga. Tvärtom.

– Vi ser skallskador, ansiktstrauman med inre blödningar som kan leda till hjärnskador, även skador i buken i form som mjältskador. Det förekommer också frakturer, till exempel brutna armar och ben, säger hon.

Ofta handlar det om hög fart och hårda stopp. Ett träd, en sten eller en annan pulkaåkare kan dyka upp snabbare än man tror, säger Sarah och fortsätter:

– Det är energin i backen som är den stora risken. Det går fortare än många tänker på.

Trots det är det få barn som använder hjälm.

– Jag rekommenderar absolut hjälm vid pulkaåkning, utifrån de skador vi ser. Precis som vid cykling eller elsparkcykel är huvudet extra utsatt.

En annan risk är trasig utrustning. Sprucken plast kan bli vass.

– Pulkan ska vara hel. Trasig plast kan ge sårskador, och det är lätt att skära sig.

Hon betonar också vikten av ordning i backen.

– Titta så att det är fritt innan ni åker, och flytta på er direkt när ni kommit ner. Annars riskerar någon att köra rakt in i er.

För de yngsta barnen är vuxennärvaro avgörande.

– Med småbarn tycker jag alltid att en förälder ska vara med. Det blir ofta stökigt i backen och andra barn kan åka på dem.

Mörker behöver inte stoppa pulkaåkningen – men sikten måste vara god.

– Man ska kunna se var man åker och vad som finns i backen. Säkerheten går först, säger Sarah med betoning.

Hennes råd sammanfattas enkelt: hjälm på, hel utrustning, fria backar och vaksamma vuxna.

– Då kan pulkaåkning vara superhärligt. Och betydligt trevligare att avsluta med varm choklad och kanelbullar än ett besök på akuten.

Denny Bågenholm

denny.bagenholm@lokalpressen.se