– Hör upp allihopa! Jag tar ansvar för att vi ska kunna använda skyddsrummet ihop. Vi behöver någon som vevar ventilationsaggregatet!

Längst in i byggnaden på Metallvägen 8 i Mölnlycke står Peter Törnmalm, avdelningschef för skyddsrum och säkerhetsskydd på Presto. Med de bestämda orden målar han upp ett scenario där ett skyddsrum på kort tid har fyllts av oroliga människor.

– Det handlar om att få allt att fungera under press. Inne i skyddsrummet kan du inte bara sitta still, alla måste hjälpa till. Någon i gruppen måste omedelbart kliva fram och ta befälet, säger han.

Hur vet man vem som är gruppledare?

– Det vet man inte, för det finns ingen. Men vi har en manual som man kan läsa och förhoppningsvis känner sig någon manad att ta på sig en gul väst och agera ledare.

Ett tydligt exempel är om strömmen bryts. Då måste ventilationsaggregatet vevas för hand för att få in tillräckligt med syre, en uppgift som man inte klarar av ensam särskilt länge.

– Oj, det är tyngre än vad man tror! utbrister en av besökarna som testar att dra runt den tröga metallveven.

Vid krig eller höjd beredskap ska ett skyddsrum kunna ställas i ordning på 48 timmar. Det är fastighetsägarnas ansvar att rensa bort bråte, bygga toalettlösningar och fylla stora kärl med dricksvatten.

Just det här skyddsrummet rymmer 120 personer. Men ingen har en reserverad plats. Grundprincipen är att man alltid söker skydd där man befinner sig för stunden.

– Det är öppet för vem som helst som råkar vara i närheten. Det kan vara en Härrydabo som jobbar här eller en buss med japanska turister, säger Peter Törnmalm.

I hela landet finns omkring 64 000 skyddsrum, enligt Myndigheten för civilt försvar. De rymmer omkring sju miljoner av landets drygt tio miljoner invånare. I Härryda finns 112 skyddsrum med plats för 12 000 personer, vilket motsvarar endast 30 procent av kommunens befolkning.

Christian Isberg, beredskapssamordnare i Härryda kommun, är medveten om utmaningen.

– Vi inventerar andra platser i kommunen som kan fungera som en variant av skyddsrum, just med tanke på att det inte finns plats till alla. Det kan till exempel handla om gångtunnlar under vägar eller industribyggnader med tjock betong och få fönster, säger han.

För den som känner oro är hans första råd att i fredstid ta reda på var närmaste skyddsrum ligger.

– Bor man ute på landsbygden så har man en inbyggd säkerhet i det. Risken är betydligt mindre därute, säger Christian Isberg.

Han lyfter att Härryda dessutom satsar på andra typer av beredskap för invånarna. I dagsläget finns fem så kallade trygghetspunkter runt om i kommunen, och fler informationspunkter är under analys.

– Information är minst lika viktigt som att ha vatten och tak över huvudet i en krissituation.

I det fönsterlösa rummet fortsätter besökarna att studera ventiler och en låda med gasmask, brandfilt och första hjälpen-utrustning. Trots allvaret ger den praktiska genomgången en viss trygghet. Vid ett skarpt läge räcker det inte bara med betongväggar, utan kunskap är avgörande, menar Peter Törnmalm.

– Läs på, för det krävs att människor vet vad de ska göra när dörren väl stängs. Det är en främmande tanke för många men det är bra att vara förberedd. Packa en liten skyddsrumsväska med mediciner, en filt och kanske en proteinbar. Och vill man vara riktigt förberedd, lär dig hur man ställer i ordning ett skyddsrum. Då kan du verkligen göra nytta när det gäller.

Lina Isaksson

lina.isaksson@lokalpressen.se