En semla är en semla – eller kanske en hetvägg?
Det är något särskilt med fettisdagen. Redan före lunch fylldes Cederleüfs & Svenheimers på Göteborgsvägen i Sävedalen av förväntansfulla kunder och semlor med florsockertäckta lock, staplas i kartonger bakom disken. En semla i handen är för många ett säkert vårtecken, en liten stund av njutning mitt i vardagen.
På lokalpressen.se gjorde vi en omröstning: vanlig semla eller hetvägg? Resultatet blev tydligt – 70 procent föredrar den klassiska varianten. Men när vi börjar prata om hetvägg glimmar det till i ögonen hos många. Där finns minnen av barndom, djupa tallrikar och varm mjölk med en aning kanel.
För att ta reda på vad vi egentligen missar bestämmer vi oss för att testa – tillsammans med Anna Pennbrant, vd på Cederleüfs & Svenheimers.
– Hetväggen är ursprungsmodellen, berättar hon medan vi får våra tallrikar serverade. Redan under medeltiden åt man upp sig inför fastan. På 1700-talet visste man att man snart skulle avstå från mjölk, ägg och vitt mjöl – då gällde det att passa på, säger Anna.
Förr var vetebullen torrare och lades i varm mjölk för att mjukas upp. Det var så hetväggen föddes. Den semla vi i dag äter som en bakelse med mandelmassa och grädde har funnits i ungefär hundra år – sedan 1920-talet.
Så kommer stunden. Varm mjölk hälls över den fyllda bullen. Skeden sjunker ner genom grädden. Första tuggan är mjuk, varm och oväntat fyllig. Smakerna öppnar sig när grädden inte är kylskåpskall och kardemumman i bullen får mer utrymme.
– Det här är ju jättegott, konstaterar Anna och ler. Man förstår verkligen varför det här var en höjdpunkt innan fastan.
Vi sitter kvar en stund längre än planerat. Det är svårt att hasta i sig en hetvägg, den kräver sked och lite tålamod. Det är mindre ”på språng” och mer dessert vid köksbordet. Och det njuts, ordentligt.
Samtidigt är fettisdagen idag mer en folkfest än en religiös markering. Miljontals semlor säljs i Sverige varje år och för bagerierna är det en av årets viktigaste dagar. Kallt, soligt väder med lite snö på marken är enligt proffsen den perfekta semledagen.
Så vad väljer du? Den klassiska med lock och florsocker över näsan – eller hetväggen i djup tallrik?
Kanske är det inte antingen eller. En semla är en semla. Men just på fettisdagen kan det vara värt att stanna upp, ta fram skeden – och njuta av en hetvägg.
Så vad säger kunderna om semlorna?
Lars-Göran kommer ut med en kartong innehållande sex semlor.
– Jag heter Lars-Göran, säger han och ler. Nej, de är inte bara till mig. Jag har bjudit hem en kompis. Min dotter bjöd på fisksoppa igår, så idag blir det semlor som efterrätt.
Äts det mycket semlor?
– Nej, inte så mycket. När jag jobbade hade vi alltid tårta när någon fyllde år. En kollega fyllde år den 2 september och ville ha semlor. Då fick han beställa i förväg – det fanns ju inte annars.
Och hetvägg då?
– Ja, visst är det gött. Jag är faktiskt på väg att köpa mjölk. Jag dricker inte så mycket mjölk annars, men i dag är det hetvägg.
Enligt Lokalpressens omröstning är det vanlig semla som leder med 72 procent mot hetväggens 28 procent. Det kanske ändras nu?
En bit bort står Patrik Ekdahl med en låda i handen.
– Det är till mig och familjen, säger han. Det är fettisdagen – och min fru skickade mig.
Äter du mycket semlor?
– Nej, faktiskt inte. Det är denna dag och inte mer.
Hetvägg känner han igen från barndomen i Skåne.
– Vi åt det mycket förr. Jag har för mig att man gjorde det när semlorna blivit lite gamla, hällde på varm mjölk. Jag skulle absolut kunna testa igen.
Han skrattar när vi pratar om hur en helt färsk semla skulle klara varm mjölk.
– Det är gôtt, konstaterar han enkelt.
Följ oss på sociala medier:
Din enda lokaltidning som kommer på papper och är helt GRATIS!
Lokalpressen, på webben, i brevlådan och sociala medier.