Färre barn per anställd – men stora grupper kvarstår i förskolan
Barnkullarna minskar och personaltätheten i Göteborgs förskolor väntas bli den högsta sedan mätningarna började år 2023. Samtidigt får den nya 30-timmarsreformen för barn till föräldralediga kritik från förskolor och delar av oppositionen.
I september fick barn till föräldralediga i Göteborg möjlighet att gå upp från 15 till 30 timmar i veckan i förskolan. Reformen kostar omkring 80 miljoner kronor i ökade kostnader per år. Samtidigt har antalet inskrivna barn minskat rejält.
Siffran är dock en prognos för 2026, Skolverkets officiella statistik bygger på uppgifter som samlas in i oktober.
– Som det ser ut ha vi tappat drygt 2 000 barn i hela stan under de senaste tre åren. Det gör att vi nu kan komma ner till 4,7 barn per heltidsanställd, vilket blir den högsta personaltätheten sedan mätningarna började 2003, säger Blerta Hoti-Singh (S), ordförande i förskolenämnden.
Men förskolepersonal runt om i Göteborg larmar samtidigt om en fortsatt ansträngd situation.
Dan-Ove Marcelind, gruppledare för Kristdemokraterna, menar att nyckeltalet på 4,7 barn inte säger så mycket om hur stora barngrupperna faktiskt är.
– Det stora problemet har varit de stora barngrupperna. Nu har vi en gyllene möjlighet när barnkullarna minskar att faktiskt minska gruppernas storlek, då tycker jag vi ska ta den. Dessutom gäller 4,7 barn per anställd inte nödvändigtvis utbildade förskollärare.
Skolverkets riktmärken för barngrupper är 6–12 barn i grupper med ett- till treåringar och 9–15 barn för fyra- och femåringar.
Riktmärkena är inte bindande, utan ska vägas mot bland annat personalens kompetens, personaltäthet och barngruppens sammansättning. Marcelind menar att 30-timmarsreformen riskerar att gå åt motsatt håll.
– Man ökar vistelsetiden för barnen och gör det möjligt för fler barn att vara där längre. Samtidigt ligger barngrupperna fortfarande långt från Skolverkets rekommendationer.
Blerta Hoti Singh håller med om att läget fortfarande är ansträngt på flera håll, men menar att reformen måste ses tillsammans med kommunens övriga satsningar.
– Vi har inte detaljstyrt hur rektorerna ska använda pengarna. De känner sina verksamheter bäst, så det kan handla om att anställa, ta in vikarier eller behålla personal. Jag menar att det är för tidigt att utvärdera hur reformen fungerar på ett strukturellt plan.
För varje barn som utnyttjar den utökade tiden får rektorn ekonomisk ersättning motsvarande ett heltidsbarn, trots att barnet får vara högst 30 timmar i veckan.
Vidare fortsätter staden att även rekrytera förskollärare, andelen outbildad personal har minskat, menar Blerta.
– Vår långsiktiga ambition har varit att komma ner till fyra barn per heltidsanställd. Vi har också ett mål om att personalen i barngrupp ska bestå av ungefär hälften förskollärare och hälften barnskötare.
Marcelind anser däremot att de 80 miljonerna kunde ha använts annorlunda.
– Om man har 80 miljoner kronor tillgängliga, varför inte använda det här gyllene läget till att få ner barngrupperna så att man når Skolverkets rekommendationer? Jag är öppen för att diskutera 30 timmar, men jag tycker att det är fel läge just nu.
Följ oss på sociala medier:
Din enda lokaltidning som kommer på papper och är helt GRATIS!
Lokalpressen, på webben, i brevlådan och sociala medier.
