Syftet var tydligt: att på plats ta del av det uppmärksammade arbete som gjorts inom matematikundervisningen.

Och intrycket? Det var starkt.

– Det var enormt inspirerande. Man såg elevernas iver, hur de arbetade tillsammans och vågade pröva sig fram. Det fanns ett mod i klassrummet som är helt avgörande för lärande, säger Anders Adlercreutz efter besöket.

Bakgrunden till besöket är det omfattande utvecklingsarbete som pågått i Partilles skolor under flera år, där fokus legat på att stärka undervisningen genom forskning, kollegialt lärande och tydlig struktur.

Oxledsskolan har blivit ett av de tydligaste exemplen – inte minst inom matematik.

Här har man gått ifrån traditionell enstegsräkning och i stället arbetat med taluppfattning och relationer mellan tal. Metoden, som har sin grund i forskning och utvecklats i nära samarbete med Göteborgs universitet, har gett tydliga resultat.

I en uppmärksammad studie klarade samtliga elever de nationella proven i matematik – och resultaten har dessutom hållit över tid.

Det är just denna typ av konkret, klassrumsnära utveckling som väckt internationellt intresse.

– Vi i Finland och Sverige har liknande utmaningar. Därför är det viktigt att vi lär av varandra. Det här är ett väldigt fint exempel på hur utveckling kan ske, inte genom politiska pekpinnar, utan genom lärare som brinner för sitt yrke, säger Adlercreutz.

”Åttaåringar som talar om negativa tal”

Under besöket följde ministern en lektion med klass 2A. Där möttes han av elever som inte bara räknade – utan resonerade, diskuterade och förklarade matematik för varandra.

– Jag blev både överraskad och imponerad. Plötsligt hör man en åttaåring tala om negativa tal. Det är inte vardag, säger han och ler.

Han lyfte särskilt fram hur eleverna förhöll sig till större tal.

– De blev inte rädda för stora siffror. I stället förstod de relationerna mellan dem. Det är ett väldigt kraftfullt sätt att närma sig matematik.

Eleverna själva är också tydliga i sin bild.

– Det är jättekul! säger flera i klassen i mun på varandra.

– Man kan inte räkna allt på fingrarna. Då måste man tänka i huvudet, säger en elev.

Bakom resultaten ligger ett långsiktigt och systematiskt arbete i hela Partilles utbildningsförvaltning.

Förvaltningschef Charlotte Kaleb beskriver hur man utgått från både data och forskning för att prioritera rätt insatser.

– Vi vet att det är undervisningen som gör skillnad. Ska man förbättra resultaten så är det där man måste börja, säger hon.

Arbetet bygger på flera delar: ett tydligt fokus på undervisningens kvalitet, satsningar på kompetent ledarskap och ett omfattande system för kollegialt lärande där lärare regelbundet analyserar och utvecklar sin undervisning tillsammans.

Dessutom har kommunen under många år haft ett nära samarbete med Göteborgs universitet, där forskare arbetat direkt ute i verksamheten.

– Det handlar om praktiknära forskning. Vi utgår från de frågor som finns i klassrummet och utvecklar undervisningen därifrån, säger Kaleb.

En annan viktig del är den politiska viljan att satsa på skolan.

Bland annat har kommunen skjutit till resurser som möjliggör fler lärare i klassrummen – exempelvis dubbla lärare i matematik i vissa årskurser.

– Det är hela styrkedjan som måste fungera – från politiken till klassrummet. När det gör det får vi effekt, säger Charlotte Kaleb.

Det som började som ett forskningsprojekt på några få skolor har i dag spridits till hela kommunen – och nu även fått genomslag nationellt och internationellt.

Vid Matematikbiennalen i Göteborg samlade Oxledsskolans arbetssätt hundratals åhörare. Och nu alltså även en finsk minister.

– Det här är ett exempel på hur kunskap kan spridas som ringar på vattnet – från en klass till en skola, vidare till en kommun och kanske till och med mellan länder, säger Anders Adlercreutz.

När han lämnar Oxledsskolan gör han det med nya intryck, och med inspiration i bagaget.

– Det här visar vad som är möjligt när skickliga lärare får rätt förutsättningar. Det är något vi alla kan lära av.

Denny Bågenholm

denny.bagenholm@lokalpressen.se