Det lilla vatten som finns kvar i Alebäcken sipprar långsamt mellan stenarna. På flera håll är det bara en rännil kvar där havsöringen tidigare haft ett av Västsveriges viktigaste lek- och uppväxtområden. För Aspen-Säveåns fiskevårdsområdesförening är utvecklingen inget nytt, men medlemmarna menar att situationen nu är så allvarlig att kommunen måste ändra kurs.

När Lokalpressen träffar styrelsemedlemmarna Bertil Svensson, Stefan Larsson, Stefan Sahlsten och Ove Nilsson vid dämmet vid Lilla/Långa Stamsjön pekar de ut den låga vattennivån som det enskilt största hotet mot Alebäckens framtid.

– Det behöver inte rinna några enorma mängder vatten, men bäcken får aldrig torka ut. Då dör öringynglen, säger Bertil Svensson.

Enligt föreningen har Alebäcken länge varit ett av de mest värdefulla öringvattnen i Västsverige. Provfisken som genomförts sedan 1980-talet har visat mycket höga tätheter av öringungar, men de senaste åren har utvecklingen vänt kraftigt nedåt. Både egna observationer och de senaste provfiskena visar att beståndet fortsätter att minska.

– Förr låg vi på över 200 öringungar per 100 kvadratmeter i genomsnitt. Nu ligger vi någonstans mellan 20 och 50. Det är en dramatisk förändring, säger vice ordföranden Stefan Larsson.

För sportfisket får utvecklingen stora konsekvenser. Havsöringen vandrar från havet, genom Aspen och upp i Alebäcken för att leka. Ynglen växer sedan upp i bäcken innan de vandrar tillbaka mot havet.

– Blir det flera år med dålig reproduktion kommer det om några år att finnas betydligt färre lekfiskar. Det är precis den utvecklingen vi ser nu, säger kassören Ove Nilsson.

Men enligt föreningen handlar frågan om betydligt mer än sportfiske.

– Öringen är en toppredator, alltså en av de högsta rovfiskarna i vattensystemet, och en viktig del av hela ekosystemet. Försvinner den påverkas den biologiska mångfalden i hela vattendraget, säger Stefan Sahlsten.

Föreningen menar att problemen tog fart när den tidigare regleringen vid dämmet förändrades. Enligt medlemmarna valde den dåvarande privata fastighetsägaren vid Kolboryds gård, efter krav från länsstyrelsen om att se över dammsäkerheten, att öppna dammluckan i stället för att rusta anläggningen. Sjön sänktes kraftigt och den tidigare regleringen försvann. Senare köpte Lerums kommun dammanläggningen och marken runt den.

Föreningen anser att den lösning som därefter byggdes inte fungerar. Samtidigt pekar medlemmarna på att kommunen under senare år fått betala ett strafföreläggande efter otillåtna vattenuttag ur kommunens råvattensystem.

Nu vill kommunen bland annat anlägga fiskvägar i området. Det är fel prioritering, menar föreningen.

– Fiskvägar hjälper inte när det saknas vatten. Det finns redan tillräckliga lekplatser längre ned i systemet. Problemet är att öringen inte har vatten att leva i, säger Stefan Sahlsten.

I stället lyfter de fram vad de beskriver som en betydligt enklare och billigare lösning: att återställa dämmet och börja reglera vattennivån med den befintliga luckan, precis som tidigare.

– Då kan man magasinera vatten i sjön och släppa ut ett jämnt minimiflöde i Alebäcken även under torra perioder. Det är egentligen ganska enkelt och skulle gynna både badplatsen, naturen och fiskbeståndet, säger Bertil Svensson.

Ove Nilsson menar att kommunen samtidigt skulle kunna undvika kostsamma åtgärder.

– Vi tror att man kan lösa flera problem på en gång utan att lägga miljoner på fiskvägar som inte angriper grundproblemet. Det som behövs är vatten, säger han.

Nu hoppas föreningen att frågan ska få större politisk tyngd inför valet. Medlemmarna har bjudit in flera partier till platsen och planerar att skicka ett öppet brev till samtliga partier i kommunen.

– Det här handlar inte bara om några sportfiskare. Det handlar om hur vi förvaltar en av kommunens mest värdefulla vattenmiljöer. Om vi inte agerar nu riskerar vi att förlora den, säger Stefan Larsson.

Johanna Roos

johanna.roos@lokalpressen.se