Den svenska sjukvården är rankad som en av de bästa i världen. Men det är inte för inget som den kommit att ta den platsen. En hel del baseras på information som samlats in genom biobanker, som började att samla provdata på 1920-talet. Biobank Sverige arbetar fortfarande oförtrutet för att hjälpa forskningen och vården framåt. Tillsammans med SPF Seniorerna och Studieförbundet Vuxenskolan bjuder de in till ett informationsmöte i Lerum om biobanker, deras funktion och vikt och framtidens utmaningar.

– Den vård vi har idag grundar sig i forskning som är evidensbaserad, och det är någonting som aldrig får stanna av. Vi vinner hela tiden ny kunskap och vi har idag behandlingar som vi annars inte hade haft om det inte var för forskning och biobanker, säger Karin Johansson, koordinator på Biobank Sverige.

– Idag finns det totalt 160 miljoner sparade prov i Sveriges biobanker, sammanräknat både vård- och forskningsprov. Biobankernas provsamlingar växer med ungefär tre miljoner prov per år och är en guldgruva för forskningen, där den enskilda individen samtycker och lagar tillåter, säger Louise Nilsson, projektledare vid Biobank Väst/Biobank Sverige

För att forskningen fortsatt ska kunna ge oss vård och behandling krävs ständigt nya prover till biobanken, samt att dessa tas ut och används. Och för att kunna samla in dessa krävs i grunden ett förtroende för att proven och tillhörande information hanteras på ett säkert sätt. Detta är något som Biobank Sverige lägger stor vikt vid.

– Generellt sett så har biobankerna idag ett högt förtroende. Folk har generellt ett ganska så stort förtroende för myndigheter, men det är ett förtroende som man hela tiden måste förvalta, säger Louise Nilsson. Hon fortsätter:

– Vi kan se att det finns trender, inte minst under pandemiperioden, där det var en skepsis till vacciner och forskningen. Om detta skulle spridas till biobanker skulle det vara illa. Och det känns väldigt tråkigt eftersom att spara prov i biobanker är grunden till vår framtida vård, behandling och utveckling. Det är A och O för att invånarna i Sverige ska ha en god vård och hälsa.

Inom Biobank Sverige finns en gren med personer som främst arbetar med invånarsamverkan. Och en av dessa är Marija Armus.

Brukar folk vara skeptiska till att bidra till biobanker? 

– Det som jag har sett är lite blandat. Ibland vet folk inte alls vad en biobank är, de kopplar det direkt med någon bank. Men annars så tycker jag att de är väldigt positiva till biobankerna när de ha förstått vårt syfte och mål. Och när de har förstått att biobankerna är en resurs för hela samhället, säger Marija Armus.

Likt mycket annat i vårt samhälle som handlar om sekretess och upprätthållande av integritet så omfattas Biobank Sverige av biobankslagen.

– I internationella forskningssamarbeten kan det bli aktuellt att använda prov i biobanker från olika länder. Alla länder har sina egna lagstiftningar och regler. Om biobanksprov från Sverige ska skickas utomlands för analys eller liknande inom ramen för ett forskningsprojekt, så är det reglerat hur det får gå till och forskningen måste alltid vara godkänd av Etikprövningsmyndigheten eller Läkemedelsverket. Det är inte så att svenska biobanksprov hamnar i utlandet utan kontroll, utan de omfattas alltid av svensk lagstiftning oavsett var de befinner sig i världen, säger Karin Johansson.

– För oss är det viktigt att förmedla att biobanker är säkra. Hur prov får sparas och användas är reglerat i biobankslagen. Till syvende och sist är det alltid patienten som bestämmer över sina prov och man kan när som helst begära att ändra vad sina prov får användas till eller att de ska förstöras, säger Louise Nilsson.

I Equmeniakyrkans lokaler i Lerum arrangeras den 11 april en träff för intresserade att höra mer om biobanken och dess betydelse för vården. Mötet är uppdelat i tre sektioner och inleds med att Karin Johansson och Louise Nilsson lägger kartan för vad ett biobanksprov och en biobank är.

– Vi kommer även att berätta vad biobankslagen säger om vad sparade prov får användas till och på vilket sätt som prov kommer till nytta, säger Louise Nilsson.

Därefter följer en interaktiv timme om framtidens biobanker, där Marija Armus och Eskil Degsell håller i information, diskussion och tankar kring hur vi kan samarbeta framåt för jämlik forskning och vård.

Mötet avslutas med en presentation om senaste nytt om diagnostik och behandling av Alzheimers sjukdom, signerad Joel Simrén, legitimerad läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhus och doktorand vid Göteborgs universitet inom psykiatri och neurokemi.

Hur kan gemene man hjälpa till i forskningen?

– När vi tackar ja till vården ger vi också vårt samtycke till att våra prover sparas i biobanker. Detta bidrar till utvecklingen av hälso- och sjukvården samt främjar både nuvarande och framtida forskning. Så nästa gång ni överväger om ni ska spara era prover i biobanker eller inte, kom ihåg att ert beslut hjälper till att rädda liv och förbättra livskvaliteten för många. Samtidigt bidrar ni till att medicinsk forskning kan fortsätta att göra framsteg, säger Marija Armus.

Helena Fredriksson

helena.fredriksson@lokalpressen.se