En del av satsningen handlar om att koppla Fritidsbankens verksamhet närmare lokala idrottsföreningar. Genom 27 000 QR-koder som placeras på utrustningen kan låntagarna snabbt få information om närliggande föreningar och hur de kan bli medlemmar. På plats i många av de 131 filialerna runtom i landet kommer dessutom digitala informationskiosker att sättas upp med ytterligare detaljer om olika idrotter.

För barn och unga med funktionsnedsättning är anpassad utrustning ett viktigt inslag i satsningen. En del av det statliga stödet går därför till att köpa in specialutrustning som ska finnas tillgänglig i alla regioner.

– Vi ser ett stort behov av att tillgängliggöra idrott för alla, oavsett förutsättningar. Genom att minska kostnaderna och öka informationen kan vi bidra till en mer inkluderande idrottsrörelse, berättar Lindberg.

Enligt en färsk rapport från Centrum för Idrottsforskning står 41 procent av Fritidsbankens unga användare mellan 7 och 25 år utanför föreningslivet. Trots det uppger över hälften av dessa att de gärna skulle vilja vara med i en förening. Det handlar alltså om över 50 000 barn och unga som med rätt stöd kan bli mer aktiva.

– Idrotten skapar gemenskap och stärker hälsan. Det handlar inte bara om fysisk aktivitet utan även om att bygga sociala nätverk och hitta en plats där man hör hemma, säger Anna Lindberg.

Jonatan Hassel, föreningskonsulent i Partille, ser stor potential i att Fritidsbanken används som en brygga mellan barn och idrottsföreningar.

Hur ser ni att Fritidsbanken kan hjälpa till att skapa kontakt mellan barn och lokala föreningar?

– Fritidsbanken i Partille bemannas av föreningslivet. På så vis blir Fritidsbanken en naturlig mötesplats mellan de barn och ungdomar som besöker Fritidsbanken och det föreningsliv som finns i kommunen. Fritidsbanken har även vid flera tillfällen varit ute på plats i skolor och på kommunens barn- och ungdomsfestival ”Oluffs Galej”, säger Jonatan.

Vilka utmaningar ser du i att få barn att ta steget in i föreningslivet?

– Utmaningar kan exempelvis vara ekonomiska, det är inte bara utrustning till aktiviteterna som krävs utan även medlemskap och ofta träningsavgifter. Sedan kan det många gånger vara att trösklarna blir för höga. Ett barn som inte är med från tidig ålder i en lagidrott kan ha svårare att komma med i gruppen och att nivån blir för hög. En återkommande faktor kan också vara träningstider, att tiderna som finns blir alldeles för sena för yngre barn, fortsätter han. 

Vad har varit den största framgången för Fritidsbanken i Partille hittills?

– Den största framgången för Fritidsbanken i Partille har varit den lokal i ”Kniven” som vi kunde flytta in i. Utrustning kräver utrymme och den nya lokalen gav oss möjlighet att få plats med mer utrustning och även en egen skridskoslip så vi kan låna ut nyslipade skridskor. Även samarbetet med föreningarna är en väldigt stor framgång som möjliggör att Fritidsbanken finns i Partille.

Hur ser samarbetet med de lokala idrottsföreningarna ut i dagsläget?

– Samarbetet innebär att föreningslivet bemannar Fritidsbanken vid tre tillfällen per vecka och två timmar åt gången. Föreningarna lämnar också viss utrustning som Fritidsbanken kan låna ut och finns det någon i föreningen som skulle behöva låna utrustning i ett första steg går det att göra.

Vilken roll spelar idrotten för att bygga gemenskap i ett samhälle?

– Idrotten har en viktig roll på flera plan, den skapar en plattform för återkommande sociala sammankomster för både aktiva och supportrar, skapar interaktion, integration och broar mellan generationer och kulturer och dels är den även en skola i ihärdighet, lagarbete och tolerans, säger Jonatan avslutningsvis.

Denny Bågenholm

denny.bagenholm@lokalpressen.se