Arbetet med att ta fram nya trygghetspunkter pågår för fullt. Det handlar om särskilda platser, främst i skolor, som ska kunna öppnas vid exempelvis omfattande strömavbrott, översvämningar eller i värsta fall krig.

I sydvästra Göteborg planeras fyra av de totalt 16 trygghetspunkterna.

Jacob Throfast är planeringsledare för säkerhet och beredskap på stadsledningskontoret.

– Vi vill ha en bra geografisk spridning så att människor inte behöver ta sig alltför långt. Därför är det naturligt att ha flera punkter även i sydväst, säger han. 

Exakta placeringar är redan utpekade internt, men kommunen väntar med att gå ut med detaljerna.

– Vi är mitt uppe i arbetet och behöver först förankra det i organisationen, inte minst på skolorna. Personal och elever ska få informationen innan den blir offentlig. 

Trygghetspunkterna ska vid behov kunna aktiveras och fungera som en första samlingsplats vid kris. Här ska invånare kunna få information, ladda mobiltelefoner, fylla på vatten om det behövs och i vissa fall även få enklare förnödenheter.

– Det handlar om ganska grundläggande behov. Man ska kunna komma dit, få en lägesbild och lite stöd i en osäker situation, fortsätter Jacob Throfast.

Valet av just skolor är ingen slump. De finns spridda över hela stan vilket gör dem lämpliga att snabbt ställa om.

I sydvästra Göteborg är avstånden mellan bostadsområden ofta större än i centrala centrum, varför tillgängligheten varit en viktig faktor.

– Det ska gå att ta sig dit både till fots, med bil eller kollektivtrafik. Det är en viktig del i planeringen. 

Hur många personer varje trygghetspunkt ska kunna ta emot varierar, men det handlar om några hundra åt gången. Samtidigt är tanken inte att människor ska stanna länge.

– Det här är inte boenden, utan en plats där man kan få hjälp i ett första skede. Sedan får man gå vidare utifrån situationen.

Arbetet omfattar också bemanning och organisation. I första hand är det personal från socialförvaltningen som ska ansvara för verksamheten på plats.

– De kommer att möta invånarna och ge stöd. Men vi tittar också på möjligheten att involvera frivilligorganisationer beroende på hur omfattande en kris blir. 

Även andra aktörer kan bli aktuella på sikt.

– Om det blir en större händelse kan trygghetspunkterna bli naturliga samlingsplatser även för andra myndigheter.

De 16 trygghetspunkterna är bara ett första steg. Göteborgs stad räknar med att behovet kan komma att öka framöver.

– Det beror både på kommande lagstiftning och på hur behoven ser ut framöver. 

Ambitionen är att trygghetspunkterna så småningom ska bli välkända för göteborgarna. Under hösten väntas mer information om var de ska placeras. 

– Det är viktigt att människor vet var de finns, även om man hoppas att de aldrig ska behöva användas, säger Jacob Throfast.

Aron Mikael Sik

aron.mikael.sik@lokalpressen.se