Mörka moln har hopat sig över fälten i Gråbo, men än så länge håller regnet sig borta och varma vindar sveper över landskapet. Ute på Backlanda modellflygfält utmed Hjällsnäsvägen rullar medlemmarna in en efter en till den sista söndagsträffen före sommaruppehållet. På det 10 000 kvadratmeter stora gräsfältet har några redan startat motorerna medan andra skruvar fast vingar, laddar batterier och går igenom dagens flygningar.

Det dröjer inte länge innan ett lågmält surr övergår i ett högt vinande när de första planen lämnar marken och stiger mot himlen.

– Många tror att vi bara flyger några sommardagar, men verksamheten pågår hela året, säger ordföranden Stefan Wickelgren.

När hösten och vintern kommer flyttar verksamheten in. Då byggs modeller och medlemmarna träffas i klubbstugan vid Backlanda och de minsta modellflygplanen flygs i Hjällsnäshallen.

För Stefan började allt redan som barn.

– Jag cyklade förbi här med mamma när vi skulle bada och stannade alltid och tittade. Sedan var jag dagbarn hos en av dem som grundade klubben. Man fick egentligen inte vara inne i bygglokalen, men jag sprang runt och kikade ändå.

På den tiden byggde nästan alla sina flygplan från grunden. I dag köps många modeller färdiga och byggs ihop, men hantverket lever kvar för den som vill.

Runt flygbordet står flera av klubbens yngre medlemmar. Felix Johansson gick med för tre år sedan efter ett slumpartat möte.

– Jag körde förbi med moppen och såg några som flög här. Vi började prata och sedan kom jag i kontakt med Stefan. Jag fick testa att flyga med dubbelkommando och fastnade direkt. Det är flygplanen, gemenskapen och allt runt omkring som är det roliga, säger han.

För Sebastian Sandin är det frihetskänslan i luften som lockar mest.

– Jag flyger mest 3D, alltså riktigt avancerade manövrar. Det kan nästan se ut som en kontrollerad krasch ibland, säger han.

Just mötet mellan olika generationer ser Stefan Wickelgren som klubbens största styrka.

– Modellflyg är egentligen lika brett som begreppet bollsport. Alla har olika intressen, men vi kan ändå mötas på samma plats. Här finns ungdomar, pensionärer och allt däremellan.

Satsningen på återväxt har också gett resultat. I dag består hälften av styrelsen av personer under 25 år. Samtidigt fortsätter Gråboklubben att sätta avtryck nationellt. Så sent som i juni stod föreningen värd för SM i modellflygsegelflyg.

– Vi vill inte bara att ungdomarna ska vara med och flyga. De ska också vara med och påverka. När jag själv blev invald som 15-åring fick jag två papperskassar och ett "lycka till". Så vill vi inte ha det. Nu hjälps vi åt och lär av varandra.

För att locka ännu fler till hobbyn besöker medlemmarna också skolor genom SISU:s satsning "Rörelse på rast", där elever i årskurs två får bygga och flyga egna modellflygplan.

– Vi kommer med ett färdigt material så att lärarna slipper tänka på utrustningen. Barnen får bygga tillsammans, trimma planen och sedan tävla om vem som kan hålla planet längst i luften. Vi har redan fått några nya medlemmar tack vare projektet, säger Stefan.

Men minst lika viktigt som själva flygandet är gemenskapen. Söndagsträffarna präglas av grillning, prat och skratt mellan starterna, och varje år delas ett vandringspris ut till den mest spektakulära kraschen.

– Det är inte den som gjort bort sig som vinner. Det handlar om att någon vågat prova något nytt, säger Stefan Wickelgren.

Johanna Roos

johanna.roos@lokalpressen.se