Hemma hos familjen Kihlberg i Jonsered är det Teddy och Mandel som bestämmer tempot.

– Det är faktiskt lite som att ha små barn igen, säger mamma Veronika och skrattar.

– De är helt klart familjemedlemmar.

Att det blev just kaniner var till stor del en slump.

– Grannen mitt emot är kaninälskare och hade en kull som tyvärr blev sjuk. Barnen började tjata, och vi sa att vi kunde ta honan om hon klarade sig, berättar Veronika.

– Men de var så tajta, så när det blev dags kändes det fel att skilja dem åt. Då sa vi: vi tar båda.

Barnen Ebba och Olle är snabba att fylla i.

– Kaniner ska inte vara ensamma, säger Ebba.

– De mår bäst i en liten flock. Det märks – de gör allt tillsammans.

Många blir förvånade när de hör att Teddy och Mandel bor inomhus.

– Folk tror att det luktar och att det är skräp överallt, säger Ebba.

– Men de har sin toalett, som en kattlåda, och är helt rumsrena.

– Teddy springer till och med upp och ner för trappan, fortsätter hon.

– Som en hund – fast man slipper gå ut i snöstorm.

På vintern är kaninerna helst inne.

– Temperaturskillnader kan vara farliga, förklarar Ebba.

– Tar man ut dem i kylan och sen in i värmen kan de få en chock.

Trots att kaniner ofta beskrivs som lugna djur finns det gott om energi i vardagsrummet.

– Teddy är roligast, säger Olle bestämt.

– Han är mer aktiv.

Ebba skrattar.

– Han gör såna där glädjeskutt. Det är som att han inte kan kontrollera sig, han studsar runt av lycka.

Mandel har en annan stil.

– Hon är lite mer som en drottning, säger Ebba.

– Och blir persiljan sen till frukosten kan hon bli riktigt sur.

– Då buffar hon ganska hårt på foten, fyller Veronika i.

– Det är hennes sätt att säga: nu får du lösa det här.

Familjen är noga med att understryka att kaniner inte är något impulsköp.

– Vi ville absolut inte ha djur i bur, säger Veronika.

– Ska man ha kaniner måste de vara sociala och frigående. Och då måste man umgås med dem.

Barnen har ansvar för sällskapet – de vuxna för det praktiska.

– Jag städar toaletten, klipper klor och håller koll, säger Veronika.

– Annars blir det bara en massa tjat.

Ebba har läst på ordentligt.

– Morötter till exempel – det är jättemycket kolhydrater. De ska mest äta hö, säger hon.

– Jag läser alltid innehållsförteckningar.

Kunskapen kom väl till pass i julas.

– Mandel satte en pellets i halsen, berättar Veronika.

– Kaniner kan inte kräkas.

– Jag visste exakt hur man skulle göra, säger Ebba lugnt.

– Man måste hålla rätt och hjälpa pelletsen ner.

Det slutade lyckligt, men blev en påminnelse.

– Som vuxen kan man inte tänka att det här är barnens djur. Det är familjens ansvar, säger Veronika.

På Agria-listan finns även marsvin, hamster, sköldpadda och mer oväntade husdjur som minigris och kungspyton. Men hemma hos familjen Kihlberg råder ingen tvekan.

– De är mysiga, sociala och har så tydliga personligheter, säger Veronika.

– Och de kräver inte promenader i alla väder.

Ebba sammanfattar det bäst:

– Ger man dem tid från början får man tillbaka massor.

Och medan intervjun avslutas har Teddy redan hoppat upp i soffan – redo för ännu en stunds familjemys.

Denny Bågenholm

denny.bagenholm@lokalpressen.se