På barnområdet på Bokmässan går bokomslagen i starka färger. Titlarna skvallrar om actionfyllda och mystiska berättelser med hemliga amuletter, monster och häxor.

– Det är mycket skräck, men jag kan tycka att det fattas böcker om kärlek. Det är många på låg- och mellanstadiet som gärna läser om kärlek, berättar Sara Larsson Lendon bland bokryggarna.

Som skolbibliotekssamordnare arbetar Sara med att samordna skolbiblioteken i Alingsås. Det handlar om att se över bemanningen, få ordning i lokalerna och ta fram en skolbiblioteksplan.

– Med den nya lagen om att alla skolor ska ha ett bemannat skolbibliotek finns det mycket som behöver lösas, berättar Sara Larsson Lendon.

Lagen är en del i arbetet med att vända den pågående läskrisen, men än så länge fortsätter läsförmågan hos svenska elever att sjunka. Enligt den senaste PISA-undersökningen har andelen elever som inte når upp till grundläggande nivå i läsförståelse ökat från 24 till 31 procent på tre år.

– Jag tror de allra flesta känner en stor bestörtning. Framför allt över att det är en så pass stor grupp, 30 procent av 15-åringarna, som har så låg läsförståelse att de inte klarar sig ordentligt i samhället.

Alla elever ska enligt lag ha tillgång till bemannade skolbibliotek. I Alingsås pågår arbetet med att nå dit, men det är en utmaning, berättar Sara Larsson Lendon: ”Vi jobbar på lösningar i Hemsjö, Ödenäs och även för Bjärkeområdet. Det är prioriterade elevgrupper även där.”

Matilda Falk

Sara och hennes kollegor reagerar även starkt på att andelen högpresterande läsare har krympt från 13 procent till 8 procent på mindre än tio år.

– Det är en grupp som i princip bär all vår expertis i samhället. Det kommer att få implikationer för demokratin, den tekniska utvecklingen, medicinen och kompetensrekryteringen, säger Sara Larsson Lendon.

Enligt de mätningar som gjorts på låg- och mellanstadierna i Alingsås är läsförmågan jämnlåg på samtliga skolor, något som förvånade Sara.

– Här blev jag förvånad över att så pass många elever har dålig avkodning, det mest basala när det kommer till läsning.

Avkodning, när man sätter ihop bokstäver till ord, är grundläggande i läsinlärningen och sker automatiskt hos en van läsare. Men det tar energi från att förstå vad man läser, berättar Sara:

– Det är förvånansvärt många som har svårigheter med både språkförståelse, avkodning och senare också läsförståelsen i sjätteklass. Och det här vittnar många högstadieskolor om: att när eleverna börjar i årskurs sju kan man få börja lästräna med vissa.

De senaste åren har försämringen gått allt fortare. Sara vill inte skylla allt på skärmarnas intåg, men menar att barnens skärmtid tar tid och energi från viktig mängdträning, samtidigt som uthålligheten blir sämre.

– Att läsa är ingen instinkt, utan något av det mest krävande som den moderna människan lär sig genom hårt arbete. Det är obekvämt att bli en bra läsare och människan är en energibesparande varelse. Att titta på en skärm är enkelt. Att läsa är jobbigt. Och då väljer vi det som är enkelt.

Men vems ansvar är det då att barn ska lära sig läsa? Enligt Sara har skolan ett ansvar att lära barnen de tekniska bitarna av läsningen, samtidigt som föräldrarna ansvarar för att barnen läser hemma.

– Förr läste barn i dagstidningen, på mjölkpaketen eller i serietidningen. Det gör man inte längre. Man måste få till den vardagsläsningen såväl som att läsa kapitelböcker och andra typer av litteratur, säger Larsson Lendon.

Sämre läsförmåga innebär också sämre förmåga att strukturera information, menar Sara Larsson Lendon: ”Våra samhällen i dag är otroligt komplexa och tätt sammankopplade med att vi kan läsa och strukturera information. Om människor inte kan läsa och analysera vad de får till sig, då är vi människor anpassade för en annan tid.”

Matilda Falk

För att vända trenden jobbas det allt mer systematiskt med högläsning och parläsning på skolorna. Det hjälper eleverna att utveckla sin språkförståelse, sitt ordförråd samt språkets melodi.

– Då får man även höra sig själv läsa, och en av de viktigaste strategierna när man läser är att kunna upptäcka när man läser fel. Det är ett jättebra exempel som man jobbar med på flera olika skolor.

Även hemma uppmuntrar Sara Larsson Lendon föräldrar att högläsa mer, även efter att barnen lärt sig att läsa själva.

– Så fort man knäckt läskoden dalar högläsningstiden hemma. Samtidigt så ser man att barnen ända uppe i årskurs sex fortfarande tycker om högläsning. De vill att man ska läsa för dem.

Då kniper det i hjärtat, medger Sara:

– Dels är det en social gemenskap med barnet, men det finns också många livslärdomar att dra utifrån skönlitteratur. Hjälper du ditt barn med språket kan vi få de här starka läsarna, och dessutom blir det mycket roligare att läsa när man kan. 

Matilda Falk

matilda.falk@lokalpressen.se