Hon är uppväxt i norra skärgården, närmare bestämt Hönö. En plats där landskapet i viss mån har präglat henne i musikskapandet.

– Det är det här karga med klipporna, som är både mörkt, melankoliskt och trösterikt på samma gång. Där finns ett djup i den typen av natur som jag på något sätt bär med mig i mitt skapande.

Musiken fanns där med henne redan som liten.

– Pappa var musiklärare och gitarrist, mamma arbetade extra som designer. Så det konstnärliga hade jag omkring mig. Sen har jag minnen av att jag alltid sjöng för mig själv när jag gick till och från skolan.

Musikresan som vuxen var inte helt självklar.

– På ett sätt kan jag känna det som en livslång resa, just för att jag inte tog tag i det förrän jag var i 27-årsåldern. Jag kände att jag ville skapa musik och skriva själv, men det tog lång tid innan jag visste hur jag skulle göra.

Innan dess hade hon provat sig fram på musikskolor som hon sen hoppade av.

– Jag kom in på musikcollege i Angered, testade plugga noter på Universitet och kom senare in på en musikskola i Berlin. Men jag hoppade av, just för att jag kände att det inte var min grej. Samtidigt har jag tagit med mig vetskapen om att jag ändå kom in på de här skolorna, så där fanns något att bygga vidare på.

Efter att ha skapat ett antal låtar hemma fick hon kontakt med bandet Professional Againsters från Hönö som undrade om Lisa ville sjunga på en av deras låtar. 

– Sen hängde jag med dem på en spelning där jag träffade Per Stålberg i hans studio. Jag frågade honom om han ville spela in mina första låtar, vilket han ville. Så det blev att vi spelade in tre låtar för en EP som jag släppte under eget namn 2018.

Per Stålberg, känd som sångare och gitarrist i rockbandet Division of Laura Lee, var anknuten till ett skivbolag som lyssnade på Lisas låtar och blev intresserade. 

– Skivbolaget gillade vad de hörde och det blev till slut så att jag signade med dem. Det var väldigt kul och på den vägen är det.

Idag uppträder Lisa både som soloartist och med bandet The Big Black Holes. I slutet av förra året kom hon ut med singeln "Happy sad ugly beautiful" som fick ett bra mottagande.

– Jag blev väldigt glatt överraskad över att folk uppmärksammade skivan. Efter min första skiva hade jag testat mig fram ganska mycket och försökte hitta fram till någonting. Känslan var att nu är Lisa tillbaka med ny musik så här fyra år senare och det blev uppskattat.

Hon skrev låten ihop med låtskrivaren och musikern Henryk Lipp, känd för samarbeten med artister som Freddie Wadling, Thåström och Håkan Hellström.

– Henryk och jag hade träffats några gånger där jag ryckt tag i honom och till slut sagt att nu är jag redo. Vi passar väldigt bra ihop, just med känslan om vad vi ville skriva och uppnå. Henryk och jag arbetar just nu på en ny skiva med mina låtar, så vi är mitt uppe i det projektet.

Musikerlivet varvas med andra arbeten, förutom det ägnar hon sig åt psykologstudier.

– Min tanke är att ta en examen i psykologi och bli beteendevetare. Det är ju sådant som samtidigt går lite hand i hand med det konstnärliga jag arbetar med, menar Lisa.

Vi återkommer till musikscenen. Hon berättar om att det inte varit helt självklart att ställa sig på en scen.

– Jag har haft ganska mycket scenskräck, men så gör jag det ändå av någon anledning, jag gillar väl att utmana mig själv. Samtidigt har jag olika strategier. Det blir som att jag går in i en scenpersonlighet. Sen har jag också en tendens att stänga saker ute, att gå in i mig själv.

När det gäller själva skapandet av musiken går hon även där in i ett speciellt tillstånd.

– Det känns som att jag träder in i en annan dimension när jag skriver, ett annat universum och blir den musikpersonen. I de känslorna tror jag många känner igen sig. Det är som att öppna en dörr inom sig själv in i det universumet och sen stannar jag där.

Framöver pågår arbetet med nya albumet ihop med Henryk Lipp.

– Tanken är att vi ska släppa singlar efter sommaren. Men både han och jag är samtidigt sådana att vi inte vill stressa fram någonting. Planen är också att släppa något i England, vilket jag ser fram emot.

Jan Thorbern Larsson

jlbotext@gmail.com