Ann Elkjär undervisar vid musikhögskolan och är erkänt framstående på sitt instrument. Josefine Domargård är organist och körledare i Råda församling, mycket flitig och skicklig på bägge dessa områden. Dessutom känner hon många andra musiker, som anlitas för bland annat lunchkonserter. 

På konserten bjöds på musik av Gluck, Mel Bonis, Carl Nielsen, Carl Philip Emanuel Bach, Emil Pessard, Francois-J. Gossec och Edvard Grieg. Mel Bonis hette egentligen Melanie men kallade sig Mel, för att läsare av musiktryck inte skulle förstå att hon var kvinna. Det var svårt att vara en kvinnlig kompositör på hennes tid. 

Mitt i konserten läste Josefine Domargård dikten ”Juninatten” av Harry Martinson. Under första halvlek stod Ann Elkjär framme i koret och spelade flöjt. Josefine Domargård satt bredvid och spelade piano. Under andra halvlek befann sig de bägge musikerna på orgelläktaren, där Josefine Domargård stilla och lågmält ackompanjerade Ann Elkjär på orgel. Man kände sig tillbakaflyttad till den gamla tiden, då musikerna fick spela från särskilda musikläktare, för att musiken skulle höras och musikerna osynliggöras. Musik är dock inte bara toner utan även människor, som musicerar och lever med i musiken. De tolkar musiken även med sitt kroppsspråk. Man saknade förmånen att få se musikerna. 

Ann Elkjär tolkade musikstyckena lyhört och finstämt. Josefine Domargård ackompanjerade följsamt utan att dominera på den kraftfulla orgeln. Första stycket var Christoph Willibald Glucks kända komposition: "Dans på de saliges ängder". Den passade utmärkt så här i sommartid, när midsommaraftonen stod för dörren. Överhuvudtaget kunde hela den lyriska konserten ses som en inledning till sommaren.

Lars Gahrn

redaktionen@lokalpressen.se