Nya siffror från Skolverket visar att 89 procent av Härrydas niondeklassare klarade betygskraven för att söka till ett nationellt gymnasieprogram. Det är högre än i riket, där andelen var 83,5 procent.

– I våra kommunala skolor ser vi en positiv utveckling över de senaste tre åren. Det är en utveckling vi ska vara glada över, men vi behöver nå längre, säger Dennis Pavlovic, verksamhetschef grundskolan.

Samtidigt skiljer sig resultaten mellan skolorna i kommunen. På Djupedalskolan var samtliga elever behöriga, liksom på Önnerödsskolan och privata Fridaskolan. Båtsmansskolan kom tätt efter med 92 procent behöriga, medan Fagerhultsskolan och Rävlandaskolan landade runt 80 procent.

– Vår ambition är att varje elev ska lämna grundskolan med möjlighet att gå vidare till gymnasiet.

Därför behöver vi fortsätta utveckla undervisningen och stödet, tidigt uppmärksamma elever som riskerar att inte nå målen och arbeta med skolnärvaro. Vi behöver också följa upp att insatserna faktiskt hjälper eleverna framåt, säger Dennis Pavlovic.

På Djupedalskolan är rektor Aleksandar Kovacevic glad över resultatet, men lyfter framför allt fram det långsiktiga arbetet.

– Det handlar inte om en enskild insats, utan om ett kvalitativt utvecklingsarbete där undervisningen hela tiden står i centrum. Våra skickliga lärare, tillsammans med elevernas arbete, engagemang och vilja att lyckas, är de absolut viktigaste faktorerna bakom de goda resultaten, säger han och tillägger:

– Vi är förstås stolta över den höga gymnasiebehörigheten, men vårt fokus är inte enbart på själva siffrorna. För oss är det centralt att varje elev får möjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar och lämnar grundskolan med kunskaper, tilltro till sin egen förmåga och goda möjligheter inför framtiden.

För elever som saknar behörighet till ett gymnasieprogram finns flera vägar vidare i Härryda, menar Dennis Pavlovic.

– Vissa elever är nära behörighet och kan gå programinriktat val. Det kan exempelvis handla om att eleven saknar godkänt betyg i matematik eller engelska. Med rätt stöd och anpassad undervisning kan dessa elever nå behörighet och i vissa fall slutföra sin gymnasieutbildning tillsammans med övriga i årskullen.

Vilka möjligheter har elever som står längre ifrån att lyckas?

– De kan behöva längre tid på ett introduktionsprogram för att komplettera sina betyg och bli behöriga. Det finns också elever som har haft omfattande stödbehov genom skolgången och som behöver en mer individuellt anpassad väg vidare. För dem kan yrkesinriktad utbildning och praktik vara viktiga steg mot fortsatta studier eller arbete och egen försörjning. Det viktiga är att varje elev får stöd att komma vidare utifrån sina behov och förutsättningar. Att inte vara behörig efter årskurs nio innebär inte att möjligheterna till fortsatta studier är stängda.

Lina Isaksson

lina.isaksson@lokalpressen.se