När riksdagsledamoten Johanna Rantsi besökte kommunen lyftes arbetet fram som ett exempel på hur olika delar av kommunen behöver samverka för att ge stöd tidigt och samordnat.

– Det är vårt största fokusområde, sa förvaltningschef Charlotte Kaleb om fullföljda studier och betonade att målet är att elever ska klara årskurs 9, bli behöriga till gymnasiet och sedan fullfölja sin gymnasieutbildning.

Hon beskrev också att arbetet börjar långt innan eleverna når högstadiet.

– Den resan säger vi alltid börjar redan i förskolan, sa hon.

Enligt Charlotte Kaleb är Partilles höga närvaro i förskolan en styrka. Hon pekade särskilt på vikten av kontinuitet från tre års ålder och att skapa rutiner tidigt i familjen.

– Man går upp på morgonen, man går till förskolan. Och kommer man inte så ringer personalen och frågar: var är ni idag? Så att man också känner sig efterlängtad, sa hon.

Men kommunen framhåller samtidigt att utbildningsförvaltningen inte kan lösa allt på egen hand. För att fler barn ska nå fullföljda studier krävs samarbete mellan flera verksamheter.

– En utbildningsförvaltning reder inte fullföljda studier för alla elever själv. Framför allt så är det socialtjänsten vi behöver samarbeta med, sa Charlotte Kaleb.

Hon beskrev också hur den gemensamma riktningen behöver finnas på alla nivåer i kommunen.

– Det måste vara i hela styrkekedjan. Det måste vara från politikerna till förvaltning, rektor och medarbetare. Vi måste säga samma sak för att det ska bli effekt, sa hon.

Även skolledarhåll lyfte fram att samverkan förändrats påtagligt de senaste åren. Rektor Erica Gustavsson, med lång erfarenhet, beskrev skillnaden mot hur arbetet sett ut tidigare.

– Eftersom jag varit med har jag jobbat i stuprör. Jag vet vad det innebär. Därför kan jag också se att nu händer det något, sa hon och fortsatte:

– Det är ju på riktigt, riktigt bra.

Ett konkret exempel är att skola och socialtjänst i dag oftare möts tidigare kring elever och familjer. I stället för att verksamheterna arbetar var för sig försöker man hitta gemensamma former, bland annat genom trepartssamtal mellan skola, vårdnadshavare och socialtjänst.

– Det handlar egentligen om en kultur och tillit, sa rektorn och tillade att mycket också handlar om att faktiskt lära känna varandra mellan verksamheterna, säger Erika.

Det skolsociala teamet är en del av det arbetet. Lisa Birgersson, metodutvecklare för teamet, berättade att Partille tidigare haft ett team under utbildningsförvaltningen, men att kommunen såg begränsningar i det upplägget.

– Vi började fundera över, är detta verkligen rätt att man ligger under utbildningsförvaltningen? För vi såg att det begränsade möjligheterna att man skulle kunna göra effektiva familjebehandlande insatser på hemmaplan, sa hon.

När statsbidraget för att bygga upp skolsociala team kom, valde kommunen att göra ett omtag.

– Det kom som handen i handsken, precis i tid, sa Lisa Birgersson.

Arbetet inleddes med att skola och socialtjänst tillsammans definierade målgruppen och skrev ner hur samarbetet skulle fungera.

– Vi bestämde oss för att vi ska skriva ner. Vi ska göra skriftliga överenskommelser. Vad är det som är viktigt? Vad är det vi kommer fram till? sa hon.

Det visade sig bli avgörande.

– Det visade sig ha jättestor betydelse i efterhand, sa Lisa Leander, skolkurator, som var med när teamet startades upp.

Målgruppen är elever med en skolfrånvaro på mellan 40 och 75 procent, där det finns behov av insatser från både skola och socialtjänst. Syftet är tydligt.

– Syftet för teamet är att öka skolnärvaron till full studiegång, sa Lisa Birgersson.

För att en elev ska bli aktuell för teamet krävs att rektor ansöker, att vårdnadshavare lämnar samtycke och att skolan redan genomfört sin utredning kring frånvaron. Teamet gör därefter en fördjupad kartläggning, presenterar resultaten för elev, vårdnadshavare och skola, tar fram en gemensam insatsplan och följer sedan upp arbetet.

– Första ärendet kom in i oktober 2024 och sedan dess har vi haft 40 ärenden, sa Lisa Birgersson.

Teamet består av tre familjebehandlare från socialtjänsten, två specialpedagoger och en skolkurator med samordningsansvar. Tanken är att olika professioner ska bidra med olika delar. En viktig erfarenhet i Partille är att samverkan kräver mer än bara struktur.

– Det räcker inte med strukturer, men de måste man ha. Men man måste också ha en kultur, sa Lisa Birgersson.

Hon menar att skola och socialtjänst har olika uppdrag, olika arbetssätt och ibland också olika syn på vad som är tidiga insatser.

– Det som är tidigt för socialtjänsten är sent för skolan, sa hon.

Samtidigt ser kommunen att det gemensamma arbetet redan påverkat synen på hur stöd sätts in.

– Man kommer åt helt andra saker, sa hon om värdet av att arbeta tvärprofessionellt.

I arbetet med elevernas frånvaro försöker teamet förstå både vad som utlöste frånvaron och vad som gör att den fortsätter. Det kan handla om pedagogiska faktorer, social situation, oro, ångest eller bristande skolanknytning.

– När vi gör en kartläggning så förstår man att den här eleven inte är i skolan, sa Lisa Birgersson och fortsatte:

– Frånvaro uppstår inte i ett vakuum.

Denny Bågenholm

denny.bagenholm@lokalpressen.se