Kostnaden som Partille rapporterat in till Naturvårdsverket landade på 259 106 kronor. Det handlar om pengar som lagts på uppstädning av skräp som hamnat på fel plats – inte tömning av papperskorgar – samt administration, transport, rapportering och informationsspridning.

– Det är bra att producenter nu får ta ansvar, men vi måste också tänka långsiktigt. Städning är en reaktiv åtgärd. För att minska nedskräpningen på riktigt krävs förebyggande arbete, säger Johanna Ragnartz, vd för Håll Sverige Rent.

Från och med 2024 får kommunerna viss ersättning för sina städkostnader. Det är producenter av engångsplastprodukter som fimpar och godisförpackningar som får stå för notan – ju vanligare skräpet är, desto större blir deras ansvar.

Trots de nya kraven på rapportering finns brister. Vissa kommuner uppgav förra året att nedskräpningen kostat noll kronor. Håll Sverige Rent menar att det tyder på att beräkningarna inte är enhetliga – och att de verkliga kostnaderna sannolikt är mycket högre.

– Förhoppningsvis får vi en mer rättvis bild när systemet sätter sig, säger Ragnartz.

Partille har rapporterat in en relativt låg kostnad för nedskräpning jämfört med grannkommunerna – bara drygt 259 000 kronor för 2023. Tycker du att den siffran ger en rättvis bild av verkligheten, eller finns det risk att den faktiska kostnaden är högre?

– Nej, siffran ger inte en rättvis bild. Nedskräpningen i kommunen är utbredd, särskilt längs cykelbanor och vägar där det ofta ligger plast, burkar och snusdosor. Det behövs ett mer systematiskt och förebyggande arbete – både i form av städning och att faktiskt bötfälla den som skräpar ner. Punktinsatser tillsammans med polisen vid exempelvis badplatser kan vara en effektiv start. Med tydlig uppmärksamhet i media kan signalen spridas: här tar vi nedskräpning på allvar, säger Ulla-Carin Moberg, miljöpartiet.

– Det svårt att jämföra med andra kommuner rakt av då Partille till ytan är en liten kommun. Vad det gäller kostnaden så är den med stor sannolikhet högre då vi gör en del andra insatser mot nedskräpning. Vi är exempelvis med i Städa Sverige där föreningslivet bjuds då in till en städdag, och då får ett föreningsbidrag för sitt deltagande. Under 2023 var det 269 deltagare från föreningslivet som deltog och fick tillsammans ihop närmare 161 säckar skräp. Det motsvarar drygt 2,1 ton skräp Vi är med i Håll Sverige Rents skräpplockardagar, där 2665 skolelever deltog, säger Marith Hesse, kommunstyrelsens ordförande (M) som fortsätter:

– Utöver ordinarie städning och ovanstående så lägger kultur- och fritidsförvaltningen ca 14 timmar i veckan under sommarhalvåret på att städa badplatserna och 5  timmar i veckan året om på att städa idrottsplatser och våra spår och leder.

Från och med i år ska producenter av vissa engångsplastprodukter stå för en del av kommunernas kostnader för nedskräpning. Vad tycker du om den här modellen – är det ett steg i rätt riktning, eller borde ansvaret för producenterna vara ännu större?

– Ja, det är positivt. Det ska kosta att skräpa ner, och producenter av plastprodukter bör ta större ansvar för det skräp som deras produkter orsakar i offentlig miljö, tycker Ulla-Carin.

– Jag tycker det är fullt rimligt att producenterna tar ett större ansvar. Sen har alltid den enskilde individen att ansvar. Förstår egentligen inte varför det är så svårt att avstå från att skräpa ned, kan man släpa med sig saker ut så kan man även ta med sig det hem och tillse att det slängs på rätt plats, säger Marith.

Många menar att städning av skräp bara är en tillfällig lösning, och att det behövs mer förebyggande insatser. Hur arbetar Partille kommun i dag med att förebygga nedskräpning, och vad vill ditt parti göra mer av på det området?

– Vi har lämnat in en motion med förslag på förbättrade insatser – både förebyggande, operativa och repressiva. Nedskräpning skapar otrygghet och missnöje bland invånarna och måste tas på större allvar. Vi föreslår ökad samverkan med polisen, engagemang av skolelever i framtagandet av åtgärdsförslag samt att nedskräpning läggs till som indikator i kommunens hållbarhetsprogram, fortsätter Moberg.

– Kommunen jobbar med att tillse att det finns papperskorgar, och att det görs mycket inom förskola och skola i förebyggande syfte. Vi inom Borgerlig allians har till skillnad från partier på vänstersidan tillfört samhällsbyggnadskontoret ordentliga förstärkningar de senaste åren, exempelvis tillför vi i år ytterligare 1 miljon kronor för skötsel av allmän plats, främst städning och inköp av nya papperskorgar, berättar Hesse.

Nedskräpning hänger ofta ihop med plastanvändning och återvinning. Vilka konkreta åtgärder vill ditt parti i Partille se för att minska plastförbrukningen och förbättra återvinningen i kommunen?

– Åtgärder krävs förstås på nationell nivå men på kommunnivå skulle vi vilja lyfta att se till att återvinna hårdplast på återvinningscentraler. Se över möjligheten att återinföra viktbaserad avgift på restavfall så att man får incitament att sortera så mycket som möjligt. Stimulera företagande som minskar mängden emballage, till exempel reko-ring, avslutar Ulla-Carin Moberg.

– Vi kan som kommun underlätta för invånare och våra verksamheter att göra rätt när det gäller sortering och avfall, och att minska plastanvändningen i våra egna verksamheter. Som ett led i det vi gör kring att minska avfall samt arbeta med beslutad avfallsplan så har vi tillfört extra medel för att skapa bättre förutsättningar för källsortering i de kommunala verksamheterna. Kommunen har inte rådighet över det som säljs i kommunen, varför de delarna är svåra att påverka, summerar Marith Hesse.

Partille kommun har nu till den 31 mars på sig att rapportera kostnaderna för 2024. Kommuner som inte rapporterar i tid riskerar vite från Naturvårdsverket.

Denny Bågenholm

denny.bagenholm@lokalpressen.se