Vid väderstationen i Hjälmared uppmättes snödjupet till 22 centimeter den 8 januari och temperaturen låg en bra bit under nollan – med andra ord perfekta förhållanden för en tur i spåren. När Lokalpressens reporter besöker Hjälmareds golfbana är parkeringen full av bilar.

– Det är motionärer. Det är inte bara folk från Alingsås, utan det kommer många tillresta från Göteborg och andra håll, berättar Kjell.

Han står på skidor tillsammans med sin klubbkamrat Ronny Andersson. Ronny har varit med och dragit spår på Hjälmareds golfbana i 40 år och har totalt 47 år i klubben bakom sig.

– Det var inritat i tillståndet att det skulle finnas ett skidspår här, så klubben började med skidspåren här så fort golfbanan stod klar. Inför varje säsong har vi kontakt med golfklubben, som får lämna synpunkter på hur de vill ha spåren. Det har fungerat väldigt bra.

Skogshjortarnas regler i skidspåret är sunt förnuft och att vara trevlig, menar Kjell Einarsson. ”Den gamla klassiska regeln, att den som kommer åkandes ropar ’ur spår’ så att den framför kan hoppa ur spåret, gäller inte längre", fyller i Ronny Andersson i.

Matilda Falk

Den senaste veckans snöfall har gett fina spår och väcker minnen hos Ronny Andersson från förr, när snön kom oftare och det även gick att dra spår uppe vid Hjortgården. Då hade orienteringsklubben en omfattande skidverksamhet, med över 100 åkare som gemensamt deltog i Vasaloppet.

– Då ordnade Ronny och hans gäng både skidresor till Vasaloppet och skidläger. Men i takt med att verksamheten trappades ner var det ingen som riktigt tog över och drev den vidare, säger Kjell Einarsson, som tillsammans med några andra klubbmedlemmar har tagit över ansvaret för spåren.

Men Ronnys veterangäng har inte lagt av. Trots sin ålder är de fortfarande aktiva vid Hjortgården.

– De klipper gräs på sommaren och skottar snö på vintern. Det är ett bra gäng veteraner som träffas tre gånger i veckan för att träna och umgås. De har ett stort socialt liv där uppe, säger Kjell med ett leende.

Han ler också när han tänker på alla besökare som tar sig ut i spåret, som med några extra svängar mäter 10,1 kilometer.

– Under helgerna kommer många barnfamiljer med picknickkorgar. De ger sig ut med barnen på en och en halv till två kilometer.

Själv har Kjell tillbringat många timmar i spåren, både motionerande och med att underhålla dem. Till skillnad från tidigare används i dag en fyrhjuling med bandsats, något som inte är optimalt för att få till riktigt bra spår.

– Det är ganska tungt att köra med fyrhjulingen. Vi hade önskat att vi hade en fungerande skoter. Den vi har på Hjortgården har tjänat ut och behöver ersättas.

Klubben hoppas på mer stöd framöver.

– Vi får bearbeta kommunen och kanske andra sponsorer för att kunna skaffa ny utrustning. Skogshjortarna är ingen aktiv skidklubb längre. Skidspåren här gör vi för allmänhetens skull, för att det är så uppskattat. Därför ser vi det mer som en kommunal angelägenhet än en klubbfråga.

Bröderna Hjalmar och Levi Klemetz är vana längdskidåkare. "När vi åker till fjällen brukar vi åka längdskidor en av dagarna", säger Levi.

Matilda Falk

Vid spårets början avlöser motionärerna varandra. En av familjerna som just ska ge sig ut är familjen Klemetz. Mamma Elin hjälper minstingen Vilhelm, medan storebröderna Levi och Hjalmar står redo att ge sig iväg.

Vad är det som är roligt med längdskidåkning?

– För mig är det nog att man får vara lite för sig själv i spåret. Man bara åker och gör något med kroppen utan att behöva tänka på något annat, säger äldste brorsan Levi.

Lillebror Hjalmar tycker att det bästa är farten – även om storebror Levi oftast vinner när de tävlar i spåren.

Matilda Falk

matilda.falk@lokalpressen.se