När Lokalpressen tidigare i år berättade om Flodabon Stefan Husu och hans ovanliga extraknäck hade årets kattsäsong bara börjat. Sedan dess har telefonen fortsatt ringa – och sommaren har blivit den mest intensiva hittills.

– Det har varit väldigt mycket. Jag har gjort 16–17 katträddningar bara i sommar, säger han.

Till vardags driver han företaget Utsidan Skog & Trädgård och ägnar dagarna åt trädfällning och trädbeskärning. Men mellan jobben blir det också snabba utryckningar när en nyfiken katt tagit sig lite väl högt upp och plötsligt inte vet hur den ska ta sig ner igen.

De flesta räddningarna slutar lyckligt, men vägen dit är sällan spikrak. Ibland möts Stefan av en livrädd katt som klänger sig fast längst ut på en gren. Ibland slutar det med ett hopp som får både kattägare och katträddare att hålla andan.

– Då får man lite ont i magen. De blir så rädda att de går längre och längre ut tills grenarna blir tunnare. Men jag har aldrig varit med om att det gått riktigt illa.

En av sommarens mest dramatiska utryckningar var ändå den som slutade med ett besök på akuten. När Stefan skulle ta hand om katten efter att ha riggat rep och utrustning högg den honom först i handen och sedan i låret.

– Det var som att fan flög i den.

Kattbett innebär stor risk för infektion och han åkte direkt till akuten för rengöring och antibiotika. Två dagar senare var han tillbaka uppe i ett nytt träd.

– Man får inte bli långsint. Katten var ju bara rädd.

Alla uppdrag är däremot inte lika dramatiska. Ett av de mer oväntade ögonblicken inträffade när en katt i Lerum lugnt gick fram och lade en tass på hans huvud medan han förberedde räddningen.

– Den höll tassen där en bra stund. Det var faktiskt en väldigt speciell känsla.

Efter den förra tidningsartikeln har Stefan Husu dessutom blivit ett bekant ansikte för fler än kattägarna. Numera händer det att kunder känner igen honom när han kommer för att beskära ett träd eller fälla en gran.

– De säger ofta: "Jaha, det är ju du som räddar katter." Det är lite roligt faktiskt.

Och uppdragen sträcker sig långt utanför Lerums kommun. I sommar har han bland annat ryckt ut till Kungälv och Särö, ibland med flera mils bilresa för att hjälpa en fyrbent äventyrare ner på trygg mark.

Den senaste räddningen bjöd dessutom på ett ovanligt mottagande.

– Det stod sex–sju personer och tittade när vi kom ner. Sedan började de applådera. Det var ju lite speciellt.

Trots rekordmånga uppdrag finns det en fråga Stefan får oftare än någon annan: När ska man egentligen ringa?

Hans tumregel är enkel.

– Har katten suttit i trädet i över ett dygn kan det vara läge att ta hjälp. Ingen katt sitter kvar så länge för att den tycker att det är roligt.

Nu när sommaren går mot sitt slut och höstregnen kommer håller sig fler katter inne och telefonen brukar ringa lite mer sällan.

– Nu blir det lite lugnare på alla fronter, konstaterar Flodas katträddare.

Johanna Roos

johanna.roos@lokalpressen.se