Det är full verkstad när vi knackar på hos Haglunds Snickeri. Jim Haglund står och målar en garderobsdörr, och när vi strax därefter slår oss ner i lunchrummet visar han mobilbilder på färdiga jobb.

Här finns köksöar med inbyggda bord, hyllor på gavlarna och plats för både matlagning och umgänge. En av de större är över tre meter lång, med en vinkyl på varje sida.

– Det är bara fantasin som sätter gränser egentligen. Man kan göra en köksö precis hur som helst, säger han med glasögonen på nästippen.

Men innan man börjar fundera på finesserna gäller det att ta reda på hur mycket plats som finns där hemma.

– Alltså vad jag tycker är ganska fiffigt är om man sätter ut tejp på golvet i köket eller lägger ut kartonger. Så kan man gå runt där och känna efter vad som blir lagom.

Nästa steg är att fundera på vad köksön ska användas till. Vanligt är dock att man skaffar en köksö för att få en extra bänkyta och mer förvaring.

– Jag skulle säga att lådor är mer praktiska än luckor. För har du en lucka då ställer du grejer längst ut, och det som hamnar innerst kan stå där i tio år utan att man har en aning om vad som finns där. Men öppnar man en låda så ser du allting direkt.

En köksö kan även innehålla spishäll och diskho. Med ett par barstolar kan bänkytan även fungera som ett litet frukostbord – för det är ofta ett köksbord som ”slängs ut” när en köksö flyttar in.

Vilka fällor bör man undvika?

– Det enda jag kan komma på är att man gör den för stor. Att det blir för trångt så att man inte trivs i sitt kök och knappt kommer förbi. Det är därför jag menar att man alltid ska börja med att tejpa på golvet för att se hur stor köksön kan vara.

Jim uppskattar att firman gör cirka 10-15 köksöar per år.

– Fler hinner vi inte, vi är bara två stycken som jobbar här, skrattar han.

Här på Pomonavägen, bredvid Lerum Arena, driver han Haglunds Snickeri tillsammans med hustrun Annette. Företaget startades av Jims pappa i Floda 1967 och har funnits i de nuvarande lokalerna i 28 år. Här tillverkas allehanda inredning från badrumsmöbler och garderober till hela kök. Arbetet görs från början till slut i verkstaden, från sågning till målning och montering. Att köksöar har blivit populära märker Jim inte minst vid nybyggnationer.

– Det känns som en långvarig trend. Det har ju blivit så modernt med öppen planlösning. I nästan alla nya bostäder som byggs idag så är kök och vardagsrum integrerade – och då finns det också ofta bra med plats för en köksö. Vi har varit med på 3-4 nyproduktioner här i höst, i nybyggda villor, och det var köksöar i allihopa, säger Jim som bor i Ryggebol.

Men även i äldre hus sätts det in en hel del köksöar.

Varför tror du att de är så populära?

– Jag vet inte, men man kan ju se på den som står där borta, säger Jim och pekar. Den ska till ett hus här i Lerum. Det var en först där som fick för sig att de skulle ha en köksö, och beställde av mig. Sen var väl grannen inne och tänkte ”oj, vad fint det blev, en sån vill jag också ha”. Så nu är vi inne på nummer fyra på samma gata.

Priset då? Jim måttar ett stort krokodilgap med armarna för att visa hur brett spannet är.

– Folk frågar ofta vad en köksö kostar. Men hur långt är ett snöre? Man måste ha mer information för det finns så många olika valmöjligheter med allt. När allt sånt är bestämt kan jag lämna ett pris på öret.

Han berättar att materialvalen såklart påverkar slutnotan. Släta målade luckor hör till de billigare alternativen, medan exempelvis betsad ek ligger högre i pris. Även antalet lådor spelar roll, liksom vilken typ av bänkskiva som önskas. Det kan vara laminat, trä eller sten, där det sistnämnda är dyrast – och tyngst.

– En av köksöarna som jag visade bild på förut hade en stenskiva som var 3,30 meter lång utan någon skarv. Den vägde 500 kilo, så vi var sex gubbar när vi skulle bära in den.

Jonas Bengtsson

jonas.bengtsson@lokalpressen.se