Många som äger skog vill bruka den för god ekonomisk avkastning och samtidigt värna om miljö och biologisk mångfald för framtida generationers nyttjande av skogens ekosystemtjänster. I Biologisk mångfald i skogen, Skogsstyrelsen (2026:07), nämns skog som en av de främsta naturresurserna i Sverige, och man framhåller den biologiska mångfaldens vikt för skogsekosystemens funktion. Enligt SLU Artdatabanken (2026) är många skogslevande arter hotade (rödlistade) på grund av ett alltför intensivt brukande, där många arters livsmiljö har fragmenterats eller försvunnit. Ett naturnära ekoskogsbruk, som bevarar arters livsmiljöer i livskraftiga och resilienta ekosystem, är ett alternativ till kalhyggesbruk.

Om naturnära skogsbruk ur Ekologiskt skogsbruk - en handbok av EKOSKOG (2026): Praktisk erfarenhet visar att ekologiskt skogsbruk kan ge minst lika bra avkastning som trakthyggesbruket, främst genom att insatserna – och därmed kostnaderna – minimeras. Som ekologisk skogsbrukare drar du ditt strå till stacken för att hantera två av mänsklighetens ödesfrågor – hoten mot den biologiska mångfalden och klimatkrisen. Ekologiskt skogsbruk slår vakt om ekosystemets naturliga processer och strukturer, vilket gynnar den biologiska mångfalden. Skogens förmåga att binda och lagra kol ökar, vilket är avgörande för möjligheterna att begränsa den globala uppvärmningen. Samtidigt skapas mer naturliga och variationsrika skogar, bättre rustade att klara framtida klimatförändringar. Utbredd lobbying, utredningsdirektiv, beslut och åtgärder från regeringen har bara ökat polariseringen och Skogsstyrelsen saknar tillräckliga resurser för tillsyn och inventeringar.

Klimatförändringar ger nya utmaningar, organismer och invasiva arter sprids norrut, torrperioder och insektsangrepp ökar. Skogen anses bli viktig i utfasningen av fossila bränslen, med ökad produktion via nya trädarter, gödsling och vegetativt förökat plantmaterial. Men vad tycker skogsägarna, de ca 330 000 personer ägande ca hälften av svensk skogsmark? Ägare som i generationer fått lära sig bästa skötsel från skogsindustrins företrädare. En målkonflikt har dolts av kommunikatörer som främst ser till industrins enorma behov av råvara. Gallring och slutavverkning är de enda metoder som ger ett bra netto för skogsägaren. Vem vet vad framtiden kommer att kräva för råvara ur skogen?

Framtiden kräver ett annat skötselsystem och ett annat ansvarstagande av oss alla. I dag finns det ett ökande intresse för andra skötselmetoder bland privata skogsägare, metoder som också gynnar biologisk mångfald. Dans 17/10, klockan 10 Antendansarnas lokal.

Naturskyddsföreningens Skogsgrupp i Alingsås