Politiker i Göteborg bor oftare i resursstarka områden än befolkningen i stort. Det kan påverka vilka erfarenheter och intressen som får genomslag i politiken. Men även i sydvästra Göteborg finns socioekonomiska skillnader som riskerar att hamna i skymundan, menar David Karlsson, professor i offentlig förvaltning.

Var politiker bor är inte bara en fråga om geografi. I kommunpolitiken handlar många beslut om var skolor ska ligga, hur kollektivtrafiken ska byggas ut och vilka områden som får ta del av offentliga satsningar. Politikernas egna erfarenheter av sin närmiljö kan därför spela roll.

– En ganska stor del av kommunpolitiken handlar om geografiska intressen. Det handlar om var service ska finnas, var man ska satsa och hur olika intressen ska vägas mot varandra. Var man bor är en del av det som formar hur man ser på samhället och vad man prioriterar, säger David Karlsson.

Han forskar om kommunal politik och förvaltning vid Göteborgs universitet. Enligt honom är det naturligt att politiker engagerar sig i frågor som berör platsen där de själva bor. Det kan handla om trafikproblem, parkeringar, förtätning eller skolnedläggningar.

– Det är fullt legitimt att stå upp för platsen där man bor. Man känner till läget och kan argumentera för det. Men platser som inte har några företrädare riskerar att höras mindre.

Göteborgs-Posten har nyligen kartlagt var stadens nya kommunfullmäktigeledamöter bor. Kartläggningen visar bland annat att sex ledamöter bor i Kvillebäcken, medan flera områden i nordöstra Göteborg helt saknar ordinarie ledamöter. Även Askim-Hovås har flera politiker i fullmäktige.

Karlsson har inte undersökt den geografiska fördelningen i Göteborg specifikt, men beskriver ett generellt mönster: kommunpolitiker är ofta mer resursstarka än sina väljare, oavsett partitillhörighet.

– Det finns mekanismer i den politiska rekryteringen som gör att äldre och mer resursstarka grupper blir överrepresenterade bland politikerna. De som får de mest framträdande uppdragen tenderar att vara personer som varit aktiva länge och är välkända inom partierna.

Det kan få betydelse även inom områden som Askim, Hovås, Billdal, Kullavik och Särö. Där finns inte bara villaägare och höginkomsttagare, utan också hyresgäster och människor med andra ekonomiska förutsättningar. Om politikerna främst har erfarenheter från resursstarka miljöer finns en risk att andra gruppers vardag inte blir lika närvarande i diskussionerna.

– Om man exempelvis är ung, arbetslös och bor i hyresrätt är det inte särskilt troligt att det finns en politiker från samma område med samma situation. Då riskerar man att bli underrepresenterad på flera sätt.

Det betyder inte att politiker bara kan företräda människor som liknar dem själva. Men personliga erfarenheter och sociala nätverk påverkar vilka frågor man uppmärksammar, menar David Karlsson.

– Politiker kan absolut representera grupper som de själva inte tillhör. Men om vissa erfarenheter inte finns med runt bordet hörs de inte lika naturligt. Det är en viktig fråga för den lokala demokratin.

Aron Mikael Sik

aron.mikael.sik@lokalpressen.se