En av de största förändringarna är läkemedelsgivarna, som ser till att medicin delas ut i rätt dos vid rätt tidpunkt. Systemet är utformat så att risken för mänskliga fel minskar avsevärt.

– Givaren är programmerad att känna igen rätt apodos och rätt tidpunkt. Om något är felaktigt accepterar den inte inmatningen. Dessutom påminner den brukaren om att ta sin medicin och skickar ett larm om medicinen inte tas, förklarar Terese Lagström.

För många äldre innebär denna lösning en stor frihet, eftersom de inte längre behöver vänta på personal för att få sin medicin. Dessutom minskar stressen för personalen som kan fokusera på andra uppgifter.

Rörelsesensorer är en annan nyhet som skapar trygghet, särskilt under nattetid. Sensorn känner av om en person lämnat sängen men inte återvänt inom en viss tid, och kan då larma personalen.

– Tidigare användes kameror för tillsyn nattetid, men det är inte en optimal lösning ur integritetssynpunkt. Med rörelsesensorer får vi ett larm om något avviker när det avviker, utan att övervaka brukarna visuellt, säger Linn Wik.

 För de äldre som har svårt att ta emot fysiska besök pågår nu en pilot för digitala hembesök via videosamtal. Brukaren får en surfplatta som är inställd enbart för att ta emot samtal från hemtjänstpersonalen.

 – Vi gör upp en plan tillsammans med brukaren och bestämmer tider för samtal. Systemet är enkelt att använda, det finns bara en svarsknapp och en lägg på-knapp, säger Terese Lagström.

 Digitala hembesök har varit särskilt uppskattade av äldre som har svårt att ta emot personal fysiskt, men det kan också kombineras med fysiska besök.

 – För vissa är det skönt att kunna få hjälp via videosamtal. Till exempel kan vi guida en person i hur de tar sin medicin eller går igenom inköpslistor tillsammans, säger Sonam Sharifi.

 Trygghetslarmen är en annan viktig del av den digitala omställningen. Dessa larm gör det möjligt för äldre att snabbt påkalla hjälp vid behov.

 – Det enda brukaren behöver göra är att trycka på larmknappen och berätta vad som hänt. Om personen inte kan prata, skickas ändå larmet vidare till personalen, säger Terese Lagström.

 För äldre som fortfarande är aktiva och rör sig utomhus har kommunen även en pågående pilot för GPS-larm. Dessa fungerar som trygghetslarm, men med tillägget att de är kopplade till GPS-teknik.

 – GPS-larmen är särskilt användbara för personer med kognitiv sjukdom eller minnesproblematik. Om en person går vilse kan anhöriga eller personal snabbt lokalisera dem och hjälpa till, säger Linn Wik.

 GPS-larmen kan också programmeras med geografiska gränser. Om en person lämnar ett visst område aktiveras ett larm.

 – Det handlar om att skapa trygghet utan att begränsa rörelsefriheten. Många äldre vill kunna fortsätta gå ut, men kan känna sig osäkra. Med GPS-larm kan de känna sig trygga, och anhöriga kan slippa oroa sig, säger Sonam Sharifi.

 Förutom att öka tryggheten för brukarna har den digitala hemtjänsten även effektiviserat arbetet för personalen.

 – Vi använder oss av digitala dörrlås, vilket innebär att personalen kan låsa upp brukarnas dörrar med en app i arbetstelefonen. Det minskar risken för borttappade nycklar och gör det lättare att snabbt komma in vid exempelvis larmutryckningar, säger Therese Lagström.

 De digitala lösningarna gör också att personalen kan fokusera mer på det sociala mötet.

 – Om vi använder välfärdstekniken rätt så leder det till ökad självständighet för brukare men också att vi kan använda undersköterskornas kompetens där den faktiskt behövs, i mötet, säger Linn Wik.

 Den digitala hemtjänsten fungerar också som en testhub där ny teknik prövas innan den införs i hela kommunen.

 – Vissa hjälpmedel blir föråldrade innan de ens hunnit implementeras fullt ut. Därför är det viktigt att vi snabbt kan testa och utvärdera vad som fungerar, säger Linn Wik.

Denny Bågenholm

denny.bagenholm@lokalpressen.se