Gråbobon Mikael Saari har jagat vildsvin i många år och tycker att bilden av jakten ofta blir alltför förenklad.

– Många tror att det bara är att gå ut och skjuta grisar, men så fungerar det inte.

Enligt honom råder det ingen tvekan om att stammen har vuxit de senaste åren.

– Det finns mer vildsvin nu än för några år sedan. De förökar sig i en rasande takt och lär sig väldigt snabbt var maten finns.

Samtidigt pågår jakten intensivt. Själv är Mikael Saari ute tre–fyra kvällar i veckan när tiden räcker till och har fällt mellan tio och femton vildsvin bara i sommar.

Den största utmaningen är att jakten ofta sker nattetid, när vildsvinen söker föda ute på spannmålsfälten.

– Spannmålen kan vara över en meter hög. Djuren går framför dig i mörkret och man kan inte bara skjuta. Det finns hus, vägar och människor att ta hänsyn till, säger han.

Dessutom gäller det att välja rätt djur.

En flock leds av en sugga som håller ihop gruppen. Om hon skjuts kan det leda till att fler hondjur får kultingar, vilket på sikt riskerar att öka stammen.

– Därför gäller det att veta vad man gör. Det finns mycket forskning bakom hur vildsvin ska förvaltas. Det är inte bara att skjuta av dem.

Mikael Saari betonar också att kommunen har begränsade möjligheter att påverka utvecklingen. Den mesta jakten bedrivs på privat mark, medan jakt i tätbebyggda områden omfattas av särskilda regler.

– Kommunen kan bara påverka jakten på sina egna marker. På privat mark är det markägarna som avgör hur jakten bedrivs.

Hur ska man då agera om man stöter på ett vildsvin?

– Behåll lugnet och backa sakta därifrån. De är oftast mer rädda för dig än du är för dem. Jag har jagat vildsvin i många år och de enda som blivit aggressiva har varit skadade eller påkörda djur, säger Mikael Saari.

Läs mer >> Jakten på svinen trappas upp

Johanna Roos

johanna.roos@lokalpressen.se