Mellan 2021 och 2027 deltar Sollebrunns skola i ett Erasmus-samarbete med skolor i bland annat Frankrike, Tyskland och Spanien. Syftet med utbytet är att elever som läser moderna språk ska få ett djupare språkligt utbyte.

– Men också att minska gränserna och stärka känslan av att vara EU-medborgare. Att få bort den här tanken om vi och dem, säger Ami Andersson, lärare och engagerad i utbytet.

Kollegan Kiki Hedendahl berättar att både spanska och tyska elever kommer att besöka skolan de kommande veckorna. Den här veckan var det 15 franska högstadieelever från staden Le Pouzin i sydöstra Frankrike på plats – en skola som varit med i samarbetet från start.

– Alla våra högstadieelever får frågan men runt 80 procent väljer att vara med. I det ingår också att ta emot en elev, och de flesta är faktiskt mer nervösa inför att vara värdfamilj än att resa, säger Ami Andersson med ett leende.

Hon passar också på att lyfta föräldrarna i Sollebrunn:

– Vi har fantastiska vårdnadshavare här som går in helhjärtat i det här. Det finns familjer som tar emot två eller tre elever, och många ställer upp år efter år när syskon deltar. De är väldigt rutinerade nu.

Under veckan har utbyteseleverna bland annat besökt Naturhistoriska museet i Göteborg, åkt skridskor i Nolhaga ishall, ätit tacos med sina värdfamiljer och arbetat med skoluppgifter:

– De franska eleverna har hållbar utveckling i sin Erasmusplan, och då försöker vi möta det genom olika uppgifter. De kommer till exempel att göra en sorteringsövning tillsammans med våra ettor och tvåor i mindre grupper, säger Ami Andersson.

När Lokalpressen besöker Sollebrunns skola befinner sig eleverna i träslöjdssalen. Här får fransoserna testa ett mer praktiskt ämne – något de inte har på sin egen skola.

Thomas Plasse och Matthew Oddon berättar, på trevande engelska, om sina intryck av Sverige:

– Det är väldigt vackert här, och man känner en frihet i skolan. I Frankrike är skolan mer strikt, säger Thomas.

“Hej”, “hejdå”, “tack” och “fisk” – är några av de svenska ord eleverna har lärt sig. De har också bekantat sig med kanelbullar och den svenska fikakulturen.

– Jag tycker om svensk yoghurt. Den är tjockare än vår och jättegod, säger Matthew.

Vid sin sida har eleverna Marion Merchat, lärare i fransk litteratur, som lyfter projektets betydelse:

– Genom det här projektet får våra elever upptäcka och möta världen. De måste vara modiga när de lämnar sin familj och reser till en plats där de inte kan språket eller kulturen. De lär sig också att våga prata, även om de är rädda för att göra fel.

Hon menar att det ligger en viss blyghet i den franska kulturen:

– När vi inte vet hur vi ska uttrycka oss tvekar vi. Här får eleverna chansen att utmana sig själva, möta andra och experimentera med språken.

Både de svenska och franska lärarna ser tydliga resultat av utbytet – inte minst språkligt, men också i elevernas personliga utveckling.

– De blir längre, bokstavligt talat. Det låter kanske lustigt, men elever som inte vågar lämna vår sida på flygplatsen kan plötsligt checka in själva på vägen hem. Engelsklärarna ser också stora framsteg, särskilt i de muntliga delarna av de nationella proven. Elever som tidigare knappt vågat prata sitter plötsligt och berättar självsäkert om resmål och upplevelser, säger Ami Andersson.

Matilda Falk

matilda.falk@lokalpressen.se