Svar på den skrämda insändaren som inte längre vågar promenera i Wendelsbergsparken
"Vad har hänt med vår fina park?" Insändaren får det att låta som att det är någon typ av krigszon som pågår i Wendelsberg. Den ideella föreningen som har hjälpt till att bygga den kommunägda parken har använt mindre än fem procent av den totala parkytan.
Det finns med andra ord gott om plats att gå på där man slipper utsätta sig för någon form av risk, om man nu känner att risken är överhängande. Det blir desto mer bländande tydligt att insändaren har en väldigt specifik agenda med sin text då det inte är ett enskilt fokusområde som man inriktar sig på utan en hel lista av problem. Det finns i betraktarens ögon ingenting positivt att se med den här parken.
Jag välkomnar i stället en mer nyanserad diskussion där man kan skulle kunna tillämpa fler skyddsåtgärder utöver de som föreningen redan har tillämpat.
Självklart ligger det ett ansvar på den egna individen och utövaren av sporten att ha uppsikt då en frisbee kastas men påståendet om att denne insändare kulle ha blivit träffad två gånger och traumatiserat insändaren till den grad att den inte vågar gå i parken längre, förefaller sig inte bara agendadrivet men också tämligen löjligt och osannolikt.
Discgolfbanor har existerat i många år runt om i Sverige och precis som med andra friluftssporter så är det oundvikligt att naturen och människans väg korsas i något skede, oaktat vilken sport det är som utövas. Det handlar om att bygga skyddsåtgärder (de mattor på träden som insändaren nämner, och upphöjda plattformar för bättre kastvinkel och sikt över banan, ljudisolerade korgar med mera).
Här skulle man definitivt med stöd ifrån kommunen, kunna bygga ännu fler skyddsåtgärder för att undvika att någon blir träffad. Rampen upplevs även den som ett stort problem av insändaren, hade det blivit samma reaktion om en trappa hade byggts för att underlätta enklare bestigning av en brant eller ett berg? På utsiktsplatsen som blickar över Alhagen, finns det ett staket av trä, skall det också tas bort?
Man kan också välja att se alla de positiva sakerna som banan har medfört: - Ökad aktivitet från skolungdomar och äldre, som främjar folkhälsan och ungas aktivitet. - Liv och rörelse på en annars ganska öde plats (18-hålsbanan är byggd långt ifrån där det promeneras). Det finns inget som säger att ett respektfullt bevarande av naturen och yttre påverkan i parken inte kan samexistera.
Det är tydligt för mig att kritikerna till parken i stor majoritet är de som själva bor i närområdet eller som anser sig ha någon form av egen äganderätt, där gamla promenadstråk nu är mer trafikerade. Dags att se sig själv i spegeln och inse att andra människor förutom du har en rätt att vistas i parken. En sista sak också till dig som vandaliserar. Både du och jag vet vem du är och vad du gör, sluta vandalisera banan och låt inte din hund gå och bajsa under, runt och i korgarna. Det är inte bara fel väg, det är också ett barnsligt beteende.
Mikael
Följ oss på sociala medier:
Din enda lokaltidning som kommer på papper och är helt GRATIS!
Lokalpressen, på webben, i brevlådan och sociala medier.
