Den udda klippformationen Vargaklyftan i Billdal väckte läsarnas nyfikenhet när Lokalpressen i juni skrev att stadsbyggnadsförvaltningen fått i uppdrag att utreda om den kan bli ett nytt naturminne.

Flera läsare hörde av sig till tidningen och berättade att de aldrig tidigare hört talas om Vargaklyftan – trots att de bott i Billdal under decennier. Några försökte dessutom hitta platsen utan att lyckas.

– Det är lite märkligt faktiskt, med det sagt bor jag inte i Billdal, säger Alex.  

Han fick själv kännedom om Vargaklyftan först efter att ett önskemål om skydd skickats till Länsstyrelsen, som i sin tur överlämnade frågan till kommunpolitiken eftersom marken ägs av Göteborgs stad. 

Hur hittade du själv fram till platsen? 

– Jag hade en ungefärlig GPS-punkt och promenerade in i området tills jag hittade den.

Den som vill besöka Vargaklyftan i dag får räkna med att leta lite. Enligt Alex är närmaste utgångspunkt Vågnedalsvägen 13. Därifrån gäller det att hitta en lätt upptrampad stig och följa den omkring 70 meter in i skogsområdet. 

– Det finns ingen skylt i dag, man får försöka följa det som ser ut lite som en stig som leder rakt in i vegetationen. Just den bristande tillgängligheten kan förändras om platsen faktiskt blir naturminne, säger han. 

Förvaltningen har nu inlett utredningsarbetet och ska sätta ihop en arbetsgrupp med bland annat geologer, planerare och naturvårdsexperter. Gruppen ska bland annat ta ställning till hur stort området behöver vara för att skydda formationen, vilka föreskrifter som kan behövas och om någon särskild skötsel krävs.

– Jag brukar beskriva ett naturminne som ett mini-naturreservat. Det gäller ett enskilt naturföremål och innebär att man tar fram regler och eventuell skötsel för att bevara platsen. 

Någon tidsgräns för arbetet finns inte, men ambitionen är att ha ett färdigt förslag före sommaren nästa år. Därefter får stadsbyggnadsnämnden ta ställning till om Vargaklyftan ska få ett formellt skydd. Om så blir fallet kan både röjning av sly och informationsskyltar bli aktuella.

– Skyltning kan också ses som en form av skötsel. Det skulle göra platsen lättare att hitta och samtidigt lyfta fram både naturvärdena och den geologiska historien. 

Det är just kombinationen av natur- och kulturvärden som gör Vargaklyftan intressant, menar Alex Koivukangas Larsen. 

– Här finns många små livsmiljöer för växter, lavar och smådjur samtidigt som människor får en ovanlig naturupplevelse väldigt nära befintliga bostadsområden. Den kombinationen är det som gör naturminnen speciella.

Aron Mikael Sik

aron.mikael.sik@lokalpressen.se