Med omkring 50 000 objekt bjuder Alingsås museums samlingar in till en värld fylld av historia. Samlingen, som består av föremål, arkivhandlingar och fotografier, sträcker sig tillbaka till början av 1900-talet, då alingsåsaren och en av museets grundare, Anna Norlander, såg vikten av att bevara värdefulla objekt .

– Hon inspirerades av Nordiska museet och Artur Hazelius, som arbetade på liknande sätt. Därför samlade hon in landsbygdens objekt och hantverk och dokumenterade dem. Man var rädd att äldre hantverk och traditioner inte skulle leva kvar i det moderna samhället, berättar Monica von Brömsen.

Men Anna Norlander förstod också att dåtidens borgerskap var på väg att försvinna.

– Hon var även hemma hos flera Alingsåsfamiljer. Det gör att vi i dag har mycket material från kända, eller då kända, familjer från 1800-talet och tidigt 1900-tal, fortsätter Frida Lönnberg.

Alingsås museums samlingar består av tre delar: föremålsamling, arkivsamling och fotosamling. 

Matilda Falk

När Alströmerska magasinet öppnade 1928 hade Norlander samlat in både högt och lågt, även från andra delar av Västergötland. Med tiden har dock inriktningen förändrats.

– I dag är vi mer restriktiva. I vår nya samlingspolicy har vi slagit fast att objekt en ska ha en tydlig koppling till Alingsås, säger Frida Lönnberg och fortsätter:

– Numera samlar vi främst in via donationer, inte genom egna inköp. Vi får in omkring hundra objekt om året och det är jätteroligt när människor, till exempel i samband med att de städar ur en släktings dödsbo, tänker på oss och hör av sig.

Och trots att det är hundra år sedan museet öppnade kommer det fortfarande in objekt som fyller luckor i samlingarna.

– Vi kan fortfarande bli helt överraskade och tänka: ”Wow, fanns den här fortfarande kvar hemma i någons kammare?” Det är fantastiskt roligt.

Glittriga balklänningar från sekelskiftet 1800–1900 är ofta svåra att ställa ut på grund av sitt sköra skick. När besökare i stället får möjlighet att se dem i samlingsarkivet brukar det uppskattas. Detsamma gäller gamla skyltar från kaféer och andra verksamheter som väcker nostalgi.

– Sedan är det många som tycker om att titta på alla våra gamla fotografier, berättar Monica von Brömsen, som är specialist på fotoarkivet och har arbetat på museet sedan 1985.

Museets många fotografier är en riktig guldgruva och har till viss del digitaliserats. Samlingens omfattning är också helt unik för Alingsås museum, berättar Monica von Brömsen.

– Vi har ett ovanligt stort och rikt bildarkiv för att vara ett så litet kommunalt museum som Alingsås ändå är. Det är till stor del tack vare en tidigare kollega som under många år har arbetat intensivt med bildarkivet och producerat flera fotoutställningar.

I kommande artiklar kommer Lokalpressens läsare att få ta del av objekt ur samlingarna. I den första delen presenterar Monica von Brömsen en av Alingsås första stadsfotografer, August Bruno (1845–1924).

Matilda Falk

matilda.falk@lokalpressen.se