Än syns spåren av konstnären Willy Stenberg (1921–1985) i Alingsås, bland annat i det offentliga konstverket ”Citron” i området med samma namn. Han ska även ha flera andra offentliga utsmyckningar i staden, berättar Louise Lindvall, ny kurator på Alingsås konsthall:

– Det ska också finnas ett verk nere vid Plangatan någonstans som heter ”Myran”, men den kan vara igenmurad eller nedtagen nu.

När jag möter Louise har hon en tjock bunt papper under armen. Där finns utdrag om Stenberg som den tidigare utställningsproducenten Greta Vocar har begärt ut från olika myndigheter.

– Greta har gjort ett gediget researcharbete och vänt på varje sten för att hitta detaljer i hans liv, säger Louise och fortsätter:

– När hon upptäckte hans livsöde blev det som ett litet detektivarbete. Man blir ganska förvånad när man läser – det är hissnande på något sätt. Jag kan förstå varför man fascineras av historien.

Men vem var egentligen Willy Stenberg? I en rapport från polisen i Göteborg från 1962 går det att läsa om hans liv i samband med att han ansöker om svenskt främlingspass och uppehållstillstånd.

– Han föddes i Drammen i Norge och hade svenska föräldrar. Han utbildade sig så småningom till byggare. 1942 åkte han till Tyskland för att vidareutbilda sig, men där började han av olika anledningar arbeta i vapenindustrin – och sattes sedan i koncentrationsläger i nio månader, berättar Louise och höjer på ögonbrynen medan hon läser ur rapporten.

Den 30 maj 2026 öppnar konstutställningen ”Efterbilder – Willy Stenberg och Alingsås seriösa konstförmedling”. Här syns Willy själv med sina två hundar.

Privat

Det finns luckor i livsberättelsen, men efter att ha återvänt till Norge och dömts för olika brott begav sig Stenberg till Sverige och vidare till Mellansverige. I rapporten står det att han 1962 var alkoholiserad, men att han själv hade sökt hjälp hos nykterhetsnämnden.

– Han verkar ha varit ganska utblottad och alkoholiserad under en period, konstaterar Louise.

När Willy kommer till Alingsås vet inte Louise, men enligt handlingarna är han 1971 bosatt på Hallandsgatan.

– På något sätt har han hamnat här och byggt upp ett liv. Och som jag förstår det blev han en ganska älskad konstnär. Han hade en stor egen produktion av måleri som han sålde tillsammans med sin fru Birgit Pedersen, när de drev ”Alingsås seriösa konstförmedling” på Nygatan.

Det var genom ett större utlån av tavlor och inredning från konstförmedlingen, som Greta började sin research om Willy och verksamheten.

– Det finns ett intressant stråk i hans måleri där man ser motiv som är ganska tydligt gjorda för försäljning. Det kan vara fjälltoppar och naturmotiv – sådant som är kommersiellt gångbart. 

Samtidigt syns en annan, betydligt mörkare, sida av Willys konstnärskap:

– Det är otäcka bilder, sådant som man tänker att han gjorde mer för sig själv. Den diskrepansen är ganska märklig att se när man konfronteras med båda.

Den 30 maj öppnar konstutställningen ”Efterbilder – Willy Stenberg och Alingsås seriösa konstförmedling”. Men innan dess hoppas Louise få hjälp att hitta fler pusselbitar i Willys liv:

– Det jag saknar, eller önskar att jag hade mer av, är de personliga historierna – hur konstnärskapet och tavlorna har påverkat Alingsåsborna. Trots att han bidrog med mycket konst till staden upplevs han inte som en offentlig konstnär. Jag är övertygad om att det är många som har tavlor från honom hemma.

Matilda Falk

matilda.falk@lokalpressen.se